Emily Brontës romantiska tragedi är nu fylld med blod, sex och smuts - vilket fått inte minst Brontë-puritanerna att protestera högljutt.
Eftersom få utländska filmtitlar numera översätts har Svindlande höjder fått behålla sitt engelska namn, Wuthering heights.
- Jag önskar jag kunde fått kalla filmen för vad som helst utom Wuthering heights. Det namnet har så otroligt mycket bagage med sig, säger Andrea Arnold till TT Spektra, och tillägger med en suck:
- Men det gick inte. De tillät mig inte att ändra.
Överraskning
Att regissören bakom de hyllade vardagsrealistiska dramerna Red road och Fish tank skulle ta sig an Emily Brontë kom som en överraskning, inte minst för henne själv.
- En producent ringde och frågade om jag var intresserad. Och det kändes okej, eftersom jag hittade många likheter mellan Fish tank och Wuthering heights.
Från början hade en annan regissör varit inblandad.
- Men när jag tog över projektet så skrev jag om manuset från början.
Tanken var först att handlingen skulle äga rum i nutid.
- Men sedan insåg jag att Brontë berättade mycket om hur kvinnor hade det på den tiden, och jag ville hylla henne, samtidigt som mycket i berättelsen skulle kunna inträffa i dag.
Utan musik
Hennes skildring av den tragiska kärlekshistorien mellan Heathcliff och Cathy skiljer sig på de flesta sätt från tidigare filmatiseringar. Heatchcliff spelas av en svart skådespelare - och det förekommer ingen musik.
- Jag ville att det skulle vara lika tyst som det var då. Jag ville att publiken skulle kunna höra alla ljud. Då hade det varit fel med pålagd musik, även om jag under klipparbetet kunde känna att jag saknade det.
De flesta av skådespelarna är rena amatörer.
- De har ingen tidigare erfarenhet av skådespeleri. Det är i och för sig tufft att arbeta med amatörer, men förhoppningsvis förmedlar de en känsla av realism. Efter att tag glömmer de kameran. Fast jag är medveten om att jag tar en risk.