Under årets Grammisgala kammade Sofia Karlsson hem en Grammis för årets folkmusik/visa tack vare hennes skiva Levande som släpptes i september 2011.
Levande är en liveskiva som spelades in under Sofias turnéer under 2009 och består av en samling låtar skrivna av bland annat Cornelis Vreeswijk och Dan Andersson. Under söndagens konsert hade hon dock inte sitt vanliga band bakom sig, utan Norrbottens Kammarorkester under ledning av Johannes Liedbergius samt folkmusikgruppen Jaerv.
Det var första gången Sofia arbetade tillsammans med Norrbottens Kammarorkester. Jag var lite orolig att det skulle ske en mindre kulturkrock när dessa delade scenen.
För mig är folkmusik en upplevelse som är väldigt personligt och avslappnad, till skillnad från kammarorkestern mer strikta och strukturerade. Men efter att Sofia Karlsons inledning var över så insåg jag att jag hade oroat mig i onödan. Samarbetet mellan dessa två kunde inte ha blivit bättre. Sofias röst ackompanjerades väl av orkesterns stråksektion och tillsammans skapade dem musik som gav mig, och jag hoppas att jag inte var ensam om det, gåshud.
Låtarna som spelades var en blandning av visor och dikter skrivna av bland annat Dan Andersson, Vreeswijk och Peps Persson, men också låtar som Sofia själv skrivit. Tillsammans med Sofia hade dessa låtar valts ut av Andreas och Tobias Hedlund, som arrangerade dessa för sång och orkester. Dock var höjdpunkten på konserten när Sofia Karlsson ställde sig mitt på scenen för att framföra ett nummer där endast hon medverkade med en akustisk gitarr. Under numret var det bara en strålkastare som lyste på Sofia när hon sjöng. Numret var som definitionen på mänskligt, nära och personligt.
Under spelningen tog Sofias nervositet övertaget och hon var tvungen att börja om ett par låtar. Därefter berättade hon att hon hade haft mardrömmar om just det, sin nervositet. Hon blev dock snabbt förlåten av publiken tack vare hennes charm.
Det hela lyfte upp spelningens mänskliga sida till en helt ny nivå och därefter blev musiken bara bättre och bättre. Trots Sofias små snedkliv och vissa låtars obalans i framförandet var spelningen som helhet helt fantastisk. Allt tack vare Sofias charm.