Dags att dansa och le
Vem kan inte dra sig till minnes den skam som präglade vår residensstad innan den för något år sedan fick sig en stadsfest.
Men i helgen handlar det inte om residensstaden, nu är det Piteå som står i blickfånget. Och det är en stad som är riktigt rutinerade på det här med festivaler. Själva kallar de sig för festivalernas moder, även om det kanske är lite att ta i, men den har rullat på länge nu.
Det är en festival som är väl befäst i de flesta ungdomars egna mannaminnen.
I år satsar Piteå dansar och ler på folket och den stora massan. Festivalen genomförde en omröstning på nätet och frågade efter vilka artister och band som publiken helst ville se på scen. De tre akter som knep de översta platserna headlinar årets startfält.
Carola, Håkan Hellström och Tomas Ledin. Någonting för alla i den stora massan. Carola och Tomas Ledin har båda spelat på PDOL för några år sedan, Håkan Hellström är här för första gången. Det blir garanterat fullproppat framför scenen på dem alla.
Det är ett lyft i jämförelse med förra årets program.
Däremot kan man fråga sig vad som hände med lite smalare men hetare artister. Det som i folkmun brukar kallas för alternativ musik. Och svaret är nog ganska enkelt: den musiken är dyr och är knappast några publikmagneter.
PDOL har gjort satsningar på både indie och hiphop, 2003 kom De la soul och 2004 spelade Mobb Deep, för att nämna två exempel. Stor kredd men kanske inte så stor peng tillbaka.
Sedan är det väl kanske så att stadfestivaler först och främst är en folkfest, i andra hand en musikupplevelse och musikfest, även om det ena givetvis inte utesluter det andra. Fast med handen på hjärtat kan man väl inte hävda att det är så med andra festivaler heller. Ta storhultsfred till exempel, de flesta besökare är förmodligen främst där för att festa och ha "sköj".
Jag tror att vi alla kan enas om att det bästa med stadsfestivaler är det svenniga. Det drar mest folk, mest pengar och fungerar bäst.
Så jobbar vi med nyheter