Novellen har länge fått stå tillbaka för tjocka romaner i litteraturens finrum. Men när Alice Munro nu tilldelas Nobelpriset i litteratur hamnar det korta formatet i strålkastarljuset. Frågan är bara hur länge?
Du sitter i tunnelbanan och har några minuter över, så du plockar fram Lars Noréns En dramatikers dagbok på 1.680 sidor och sätter dig och läser. Eller? En novell på 40 sidor hade passat bättre, men trots att formatet borde tilltala vårt stressade samhälle drar sig förlagen för att satsa på genren.
Tror på ett uppsving
En del tror att Alice Munros Nobelpris kan ändra på det och ge novellen ett lyft.
- Jag hoppas att genren får ett uppsving, för novellen är lite som en mobbad ful tjej i klassen. Den anses inte riktigt vara lika fin som romanen, säger novellförfattaren Oline Stig.
Hon, liksom flera andra som TT har pratat med, tycker sig ha sett ett ökat intresse för novellen även innan Alice Munro fick priset.
Ulrica Skagert skrev en doktorsavhandling om Alice Munros författarskap 2001 som beställdes av Svenska Akademin när den var klar - kanske en föraning om vad som komma skulle.
- Under en lång tid har novellförespråkare kämpat för genren och de senaste åren tror jag att det har börjat vända, säger hon.
"Formatet passar vår tid"
Ser man till utgivningen av noveller ligger det något i att intresset för genren sakta börjar väckas till liv. Under 2000-talet har landets två största novellpris, Umeås novellpris och Sveriges Radios novellpris, instiftats och i år startade tidskriften Granta, som ger ut noveller och dikter. Mix Förlag och Piratförlaget har börjat med digitala noveller, förlaget Tranan publicerar antologier med utländska noveller och för två år sedan startades Novellix, ett förlag som släpper noveller som "singlar".
Lena Hammargren är Novellix vd och en av dess grundare.
- Vi tänkte att det är ett format som passar perfekt för den tid som vi lever i, där man är van vid en snabbare konsumtion av kultur än tidigare, säger hon.
Även Lena Hammargren tycker sig se ett ökat intresse för novellen men tror att de stora förlagen är "fast i ett traditionellt tänk". De tekniska lösningarna finns för att lansera novellen för en modern läsekrets, men den utvecklingen har gått långsamt.
Susanna Romanus, chef för den litterära utgivningen på Norstedts, tror att genren är svårsåld i Sverige eftersom vi av tradition sällan läser noveller. Men med teknikens hjälp kan det komma att ändras.
- Om det digitala formatet slår igenom på bredare front finns det ganska många tankar kring att det skulle kunna vara ett sätt att ge ut kortare texter på. Men det har inte slagit igenom riktigt än, det är något som vi alla går omkring och väntar på.
Har ni planer för ett sådant scenario?
- Det finns definitivt sådana tankar hos oss. Får vi upp det digitala läsandet så kan det öppna nya möjligheter för novellen och det skulle vara väldigt roligt.
"Förlagen suckar"
Till skillnad från Ulrica Skagert och Oline Stig tror inte Susanna Romanus att Nobelpriset kommer att ge novellen något större lyft. Även författaren Mats Kempe är skeptisk till att priset skulle göra novellen som genre populär i längden.
- Under en kortare period kommer den nog att få ett uppsving. Många kommer att läsa Alice Munro och plötsligt hamnar ordet novell i fokus, men på längre sikt undrar jag om det verkligen har betydelse, säger han.
Mats Kempe har skrivit noveller i 15 år men tycker inte att genren i sig har något egenvärde. I framtiden tror han att genrerna kommer att smälta ihop.
- Det blir spännande när etiketter som novellsamling eller roman börjar suddas ut, när det bara blir text i textens egen rätt, säger han.
Uppsving, upplösning eller ett fortsatt liv i storebror Romanens skugga; ett kort tag lär i varje fall novellen synas mer på svenska kultursidor än tidigare. Oline Stig, som ger ut en ny novellsamling i vinter, hoppas att uppmärksamheten håller i sig.
- Det vore roligt om förlagen applåderade när man kommer med en ny novellsamling i stället för att sucka, säger hon.