En vanlig sommar hade Knut Knutson rest land och rike runt för att spela in en ny sÀsong av tv-programmet "Antikrundan". Men i sommar Àr inget som vanligt och antikexperten tillbringar den mesta tiden i sitt hus i södra SmÄland. HÀromkvÀllen, berÀttar han, satt han och hans fru pÄ glasverandan, tog ett glas vin och "rasta skumme".
ââDet finns sĂ„ mĂ„nga roliga och vackra ord och uttryck pĂ„ smĂ„lĂ€ndska, men rasta skumme Ă€r det vackraste, sĂ€ger han.
Rasta skumme var nÄgot som Knut Knutsons farmor ofta gjorde pÄ kvÀllarna, medan skymningen kom smygande likt en katt.
ââHon bara satt dĂ€r och var helt tyst. Vad höll hon pĂ„ med? Jo, hon rasta skumme.
Hos Knut Knutsons förÀldrageneration var det ett vÀlbekant uttryck, berÀttar han, men Àven om det lever kvar hos hans egen generation sÄ skakar hans barn pÄ huvudet nÀr de hör frasen.
TT: Hur definierar du uttrycket?
ââDet Ă€r en adlande hĂ€ndelse, man lĂ„ter skymningen komma över en, man tĂ€nker pĂ„ dagen eller morgondagen eller pĂ„ djupare saker. Det kanske passar bĂ€ttre att göra det pĂ„ en gĂ„rd eller ett torp pĂ„ landet Ă€n i en trerummare i stan. Men kanske kan man sitta pĂ„ balkongen och rasta skumme?
I Institutet för sprÄk och folkminnens dialektordsamlingar Àr definitionen en annan, om Àn beslÀktad; rasta skumme Àr att ta en liten promenad eller dylikt i skymning, inte sÀllan efter ett stillasittande arbete. Men det rör sig i bÀgge fallen om ett slag skymningsandakt.
ââNĂ€r jag och min bror sitter pĂ„ hans eller min glasveranda hĂ€r i SmĂ„land, nĂ€r vi sitter och pratar och skymningen smyger sig pĂ„ och vi inte tĂ€nder nĂ„gra lampor, dĂ„ rastar vi skumme.