Lasse Berg har sedan mitten av 1960-talet beskrivit världen i dokumentärer och reportage.
Hans tre böcker i Kalahariserien handlar om de senaste rönen från evolutionsforskningen när det gäller människans inre och yttre natur.
Samtalsledare Kerstin Wixe inleder med att fråga om han var medveten om när han började skriva hur många middagsdiskussioner han skulle ge upphov till.
– Absolut inte, svarar han och ler stort.
Kalahariböckerna har kommit till för hans eget höga nöjes skull. Researchen har tagit ungefär fem år per bok, berättar han, då han helhjärtat har fått ägnat sig åt sin favoritsysselsättning: Att resa runt i världen.
Det var när han lyckades få komma nära bushfolket som levde isolerat i ett gigantiskt naturreservat i Kalahariöknen som han fick en aha-upplevelse. Sanfolket – ett samlar- och jägarfolk – är det närmaste man kan komma de tidigaste människorna på jorden. Från att ha haft en världsbild där människor är revirtänkande och egoistiska ändrade han sig då han insåg att det var bushfolkets levnadssätt som var det ursprungliga.
– Två timmar om dagen jobbar de med att skaffa mat, resten av tiden ägnar de åt att umgås. De lever som nomader i grupper av 30 personer, rör sig ungefär sex timmar om dagen, har ingen hövding, inga djur, inget ord för krig och inga egna ägodelar.
När Lasse Berg hade vistats några dagar med dem tvättade han sina kläder och hängde dem på tork.
– Nästa morgon var det någon annan som gick omkring i mina kalsonger. Det tog ett tag innan jag förstod att det inte var en förolämpning mot mig, berättar han och skrattar.
Erfarenheterna gav honom insikter om hur vi idag lever på ett sätt som i stora stycken strider mot vår natur.
Ensamhet och isolering, att underkasta oss chefer eller att själva vara chefer – ingenting av det är vi skapta för.
– Människan är anpassningsbar, men jag tycker man ska leka med tanken att de som får ångestattacker, sömnproblem och depressioner av att leva det liv vi gör, kanske är de som reagerar normalt.
Insikterna ger oss möjlighet att försöka leva på ett sätt som ligger närmare vår natur – och må bättre, menar han.
Barbro Lindgren, älskad för sina barn- och ungdomsböcker, vuxenböcker och prosadikter, har varit gäst på Kontext en gång tidigare under Ebenesertiden. Nu kom hon tillbaka med sin nyskrivna bok Varför inte tala såsom ett barn, där hon funderar och filosoferar över livets små och stora frågor. Däremot skriver hon inte för barn längre för ”någon gång måste man sluta”.