Jonas Karlsson gillar det lilla formatet. Efter tre av kritiken uppskattade novellsamlingar kom kortromanen God Jul (2013). Karlsson berättade då med ironi och medkänsla om hur anställda på ett kommunhus brottas med uppdraget att skapa jultrivsel. Projektet skulle stärka lagandan men maktspel och intriger motverkade den välmenande avsikten.
I årets bok skildras också ett kollektiv som jobbar, nämligen på MegaLivs, ett måttligt stort varuhus någonstans i Sverige. Man säljer inte bara livsmedel utan också exempelvis dataspel, som ungdomar ibland försöker stoppa på sig utan att betala.
Huvudperson i berättelsen är säkerhetsvakten Roland, medelålders och frånskild, en stillsam man som inte är vän av många ord och som har svårt att hävda sig i diskussioner med chefen Erik och andra talföra personer på morgonmötena. Erik låter sin personal brainstorma fram åtgärder mot snatterierna och man ska ”tänka utanför boxen”.
Roland kläcker idén att man ska göra skyltar med texten ”Jag är en tjuv”, och den snattare som åker fast ska få välja mellan att antingen stå med skylten vid affärens entré eller bli polisanmäld.
Invandrapojken Asraf ertappas som snattare och väljer att bära skylten. Roland inser ångerfull att bestraffningen är ovärdig. Men Erik och övrig personal gillar läget och struntar i Rolands tafatta protester. När sedan en kritikstorm mot skyltarna dyker upp på Facebook svänger opinionen och Roland blir syndabock på nätet och i lokalpressen.
Han dras in i ett kuppförsök mot varuhuset, och boken börjar allt mera likna en thriller. Hur det slutar kan jag givetvis inte avslöja. Men spännande är det, och läsaren överraskas av berättelsens vindlingar.
Porträttet av Roland är bokens behållning. Hans ganska trista ensamma liv skildras ömsint, både humoristiskt och realistiskt. Rolands oförmåga att hävda sig bottnar i att han inte ”har talets gåva”. Roland växte upp i en familj där orden inte var det viktigaste utan vad man kände och vad man gjorde.
Karlsson visar hur språket ger makt åt den som snabbt finner ord för tanke och vilja, och hur den som är språkfattig lätt manipuleras.
Berättelsen känns förankrad i den svenska verkligheten en bit in på 2000-talet. Jag skulle gärna se den som film och gärna med Jonas Karlsson i huvudrollen.