Hittills är det fallet Wallenberg som hittat sin plats i historien. Framförallt utländska forskare och författare har ägnat kraft åt att skildra hans gärning i Budapest, där han i andra världskrigets slutskede räddade tiotusentals judar undan Förintelsen. Även hans försvinnande efter Sovjets gripande och om det politiska efterspelet har varit ett stort ämne. Personen Raoul Wallenberg har vi mindre kunskap om.
Från att ha varit en utländsk angelägenhet kommer nu två svenska storverk om Raoul Wallenberg. Ingrid Carlbergs 700 sidor långa Det står ett rum här och väntar på dig tecknar en helhetsbild av Raoul Wallenbergs gärning och öde, inte minst hans familjs försök att få honom fri och den svenska rädslan för att ställa till bråk med Sovjet. Dessutom har Bengt Jangfeldt skrivit den första renodlade biografin om den svenske hjälten, Raoul Wallenberg - en biografi.
Första kronologin
Bengt Jangfeldt är en av våra främsta Rysslandskännare - med studier i ryska vid samma skola som Raoul Wallenberg. Tack vare djupdykningar i ryska arkivdokument kan han ge den första kronologin över vad som hände efter att Wallenberg gick över fronten till sovjetisk militär.
Men själv tycker han att familjehistorien är det mest intressanta han fått fram - och det som har saknats i den tidigare ganska diffusa bilden av Wallenberg.
- Han kom från en utpräglad överklassfamilj, född med silversked i mun. Hans liv skuggades av att fadern dog innan han föddes, men i övrigt hade han alla möjligheter. Att han då valde denna väg var kanske ett sätt att förverkliga sig själv, att bli sedd, funderar Bengt Jangfeldt.
Släpptes inte fram
Utbildningsmässigt var Raoul Wallenberg väl förberedd för det diplomatiska uppdraget han fick i Budapest. Tack vare sin farfar, som styrde och ställde med sitt barnbarns uppfostran, utbildning och yrkesbana, hade han utbildat sig i USA och rest och praktiserat i länder som Sydafrika och Palestina. Men yrkesmässigt sökte han fortfarande efter en egen karriär i skuggan av de mäktiga banksläktingarna som inte ville släppa fram honom. Det faktum att UD-uppdraget var en av hans första riktiga anställningar spelade säkert roll; ända sedan tonåren hade han längtat efter att försörja sig själv.
På plats i Budapest visade han sig ha alla de egenskaper som krävdes för uppdraget, inte minst en exceptionell organisatorisk förmåga, en stor förklaring till att så pass många judar kunde få de skyddspass som blev deras räddning.
Hjälte av en slump?
Men vad fick honom att ta så stora risker? Inget i Raoul Wallenbergs brev tyder på ett större intresse för humanitära frågor eller judeförföljelsen. Däremot lyser en slags rastlös målmedvetenhet igenom i det han gör - resor han företar och människor han söker sig till - liksom en äventyrlighet och
en känsla av att vara oövervinnelig. En grundmurad självkänsla hade han säkert med sig från barndomen. "(...) alla portar stå öppna för en ung man med Ditt namn och Dina kvalifikationer", påminde farfadern honom.
Bengt Jangfeldt har svårt att tro att det enbart var mod som gjorde Raoul Wallenberg till en hjälte. I en middagskonversation sade Wallenberg själv att slumpen kan förvandla vem som helst till en brottsling.
- Om det är sant gäller ju även motsatsen. Givet omständigheterna kan man också förvandlas till en god människa, det som kallas "hjälte". I någon mån är det förtröstansfullt att vi inte vet hur vi kommer reagera i svåra situationer, vi kan bara hoppas att vi gör rätt.