ArabesquesSå har Erik Westbergs vokalensemble kommit ut med sin andra skiva. Den heter Arabesques (Arabesker) vilket syftar på den term som inom konsten betecknar dekorativa utsmyckningar.
Skira, undersköna klanger överlagrar varandra i Lasse Thoressens Mon Dieu, mon adoré. Fransmannen Daniel-Lesur väver tolv stämmor i sju satser med läckra ackord, variationer och förskjutningar i sin tonsättning av delar av höga visan, Le Cantique des Cantiques. I Madrigal, en tonsättning för stråkar och kör, släpper André Jolivet loss alla primitiva urkrafter genom ett hamrande tema i sista satsen. Sedan har vi det arabiska representerat genom Lilits återkomst, ett beställningsverk till ensemblen av Mats Larsson Gothe. Instrumentgruppen Neo är med och ornamenterar i alla de arabiska skalorna och rytmerna. Tillsammans med kören som sjunger mer åt koralhållet bildar de en märklig klangvärld. Största behållningen är dock Jan Sandströms tonsättning av en kurdisk folkvisa; Fatima. Med enkla medel skapar han karaktär och stämning.
Ovan nämnda musik är verkligen inte enkel att utföra, men det hörs inte. De snabba skalorna låter porlande enkla, de svåra ackorden inte svårare än att de tas med lyster. Erik Westberg är säkerheten själv när det gäller exakta tempo och övergångar. Så för den som är sugen på en upptäcktsfärd bland skira exotiska klanger är det här rätt skiva. Kanske en möjlig julklapp?