En upprättelse av 70-talets värden

Det är 70-talets Umeå som utgör ­miljön i Katarina Mazettis nya roman ”Snö kan brinna”.

Musiken betydelsebärande. Musiken är mycket betydelsebärande i Katarina Mazettis nya roman "Snö kan brinna". Varje kapitel inleds exempelvis med en folkmusiklåt med noter. Här på Kontexts scen tillsammans med Jan Olofsson och Hasse Alatalo.

Musiken betydelsebärande. Musiken är mycket betydelsebärande i Katarina Mazettis nya roman "Snö kan brinna". Varje kapitel inleds exempelvis med en folkmusiklåt med noter. Här på Kontexts scen tillsammans med Jan Olofsson och Hasse Alatalo.

Foto: Göran Ström

Kultur och Nöje2015-10-13 21:36

På tisdagskvällen gästade hon Luleås litterära scen Kontext.

– Jag skrev boken för att berätta om 70-talet för dem som nu är unga, säger hon.

Katarina Mazetti är just hemkommen från Provance i Frankrike där hon var inbjuden till en Henning Mankell festival. Där var han, liksom hon är, omåttligt populär.

– Min bok Grabben i graven bredvid har översatts till 33 språk men aldrig varit recenserad i DN, säger hon skämtsamt.

Men visst, mer uppskattad utomlands än hemma i Sverige, har hon nu förlagt sin nya roman till Umeå och 70-talets musikliv. Ärendet är egentligen enkelt. Hon vill återupprätta 70-talet.

– Jag saknar berättelser från den tiden då vi lärde oss att allt är möjligt om man gör det tillsammans och är tillräckligt många. Nu lyckades de borgliga vända 70-tals trenden till den individualism som växte fram under 80-talet med satsa på dig själv.

Katarina Mazetti menar att 70-talet var framgångsrikt så länge det inte ställde krav.

– Men när 70-talet blev besvärligt med krav på jämställdhet och störta kapitalismen kom de stora motkrafterna och propagandan. Nu är 70-talet både förlöjligat och förhånat där många tror att alla karlar var mesiga och var klädda i velourkläder. Det är verkligen inte sant. Däremot har vi tack vare 70-talets kvinnorörelse fått en ny generation män som är och kan vara med sina barn, menar hon.

Boken kretsar runt fyra personer; Birgit, Joakim, Brecht och Vackergunilla. Fyra människor som via musiken träffar varandra och senare flyttar in i ett kollektiv. Här finns 70-talets engagemang, politiken, den sexuella frigörelsen, gröna vågen, kvinnofrågorna och dåtidens kritik mot kärn­familjen. Exempelvis gruppförlovar sig bokens huvudpersoner.

– Mycket av 70-talets värderingar är värda att ta tillvara och som jag tror är absolut nödvändigt för att vi ska överleva detta sekel, speciellt miljöfrågan fixar ingen själv. Eller ta bara vår tids ensamhet som man vet både leder till självmord och ohälsa. Det finns anledningar att leva tillsammans. Eller varför politiken verkar som att kärnfamiljen är vårt samhälles fundament när vi vet att hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa.

Ja, det finns all anledning att vända blicken mot 70-­talet, enligt Mazetti, som gärna skulle vilja se en ny musik­revolution där unga människor åter upptäcker att det är roligare att göra musik än att tanka hem musik.

– Alla människor mår bra av att engagera sig och man mår jäkligt bra av att spela folkmusik. Därför måste man återinföra musiken i skolan igen och återinrätta självförtroendet hos människor att allt är möjligt.

Kontext

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!