Euskefeurat bakom låtarna

n n n Många kan refrängen till Euskefeurats Kvad och känner igen vemodstonerna i Tankar på nattgammal is. Men berättelserna bakom Euskefeurats mest önskade och ihågkomna låtar är det inte lika många som känner till.

Foto: Roland S Lundström

Kultur och Nöje2008-07-24 06:00
Euskefeurats sångare och frontperson Ronny Eriksson har fullt upp med att rodda inför arrangemangen på caféet och scenen Krokodil till helgens Piteå dansar och ler.Men förutom att driva egen scen ska Ronny Eriksson uppträda med sitt band Euskefeurat, som funnits i över 30 år. Bandet bildades 1977 och spelade mycket under ett antal år. Sedan lades gruppen i träda för att återuppstå igen för bara några år sedan. Nu gör de ett 15-tal spelningar per år. Allt beroende av medlemmarnas tid, lust och ork.Självklart har publiken sina favoriter från förr. Dessa har besökare på PDOLs hemsida fått rösta fram. Tio favoritlåtar kommer att ingå i Euskefeurats spelning under PDOL, såväl som fem sprillans nya. Men historierna bakom låtarna är kanske inte lika kända som melodierna i sig.En van berättare
Ronny Eriksson tycks sitta på många berättelser. Apropå alla de ungdomar som upptäckt Euskefeurat långt efter att bandet först startade börjar han berätta om de tre bröder som alla tyckte om låten Tankar på nattgammal is.- Så dog en av de där bröderna plötsligt. När vi skulle komma och spela på deras hemort fick vi ett brev från familjen som bad oss spela den. Det var deras brors älsklingslåt. Sedan satt hans bröder, flickvän, hans mamma och kompisar på första raden medan vi spelade och bara grät. Det var väldigt rörande.(1.) Det är hit man kommer när man kommer hem- Det här är en sådan där låt som spelas på många håll i landet, den har legat på Värmlandstoppen och så kör de den mycket i Tornedalen. Paul Muottka har översatt den till meänkieli. Vi var i Pajala på världens rajtantajtan och så slutade de festen med den här låten. Det är som en nationalsång däruppe. Hur full de än är kan de stå upp och sjunga den. Det är kul.(2.) Hem till Altersbruk- Det är en irländsk låt från början, kallad The Rocky Road to Dublin. Det var så läcker melodi och form på själva låten. Då bestämde jag att till den där ska jag skriva en text. Svärmor och svärfar hade en sommarstuga i Västerbotten och där var vi en sommar. Jag minns att jag satt på nätterna där och plitade ihop den här låten. (3.) Apparata- Apparata är ju en sådan där gammal bondkomiker-visa som hette "Jag är så fasligt rysligt rädd för bolsjeviker" som Skånska Lasse gjort. Det var också en rolig melodi. (4.) Jag skiter i det sexuella-  Den handlar om en man som är kär i en snöskoter. Vi hade inte repat in den så låten var precis ny, och vi hade åkt till en liten by i Västerbotten för att spela upp den. När vi kom dit stod det en stor skylt mitt i byn, Skidoo skoterfestival. Då tänkte vi förstås att vi måste köra den här låten. Så vi repade in den i omklädningsrummet. Det roliga var att kvinnorna där i byn tyckte att låten var så jäkla rolig, men karlarna de fattade inte alls vad som var så kul. (5.)Bonden och björn- Det här är nog också en av de första låtarna som vi repade in. I byn jag växte upp, i södra Harads, där fanns det två bröder, bröderna Larsson, som kunde berätta riktiga ljugarhistorier. Ena brodern han berättade så bra, att man trodde på honom. Han berättade hur han träffat på en björn och burit hem honom och så slagit ihjäl honom när de kom fram.6. Skweelarn- Det finns en amerikansk musikstil som heter cajun och det lyssnade jag mycket på där ett tag. Så det är en sådan melodi men en ny text. Det var kul att testa på pitmål, det finns så många rimord som inte rimmar på svenska.7. Kvad- Den har ju som blivit Piteås nationalsång, nere vid Pitaälva, men det är också en låt som sjungs över hela Sverige. Jag kom ihåg en gång när vi var ute på turné och bodde på någon slags turistanläggning. Vi stod i duschrummet och duschade och så började vi sjunga på den där visan, det var sådan jäkulsk akustik där inne. Vi kände direkt att det här kunde bli något, så jag skrev några verser till. 8. Länge har vi väntat- En irländsk fartig låt som jag skrev till ett radioprogram en gång, som skulle handla om Norrbotten. Lite uppkäftig sådär.(9.) Mutta herra jumala- En av de första låtarna vi gjorde överhuvudtaget. Det är lite kul att den kom med i omröstningen, det trodde jag inte. Originalet är en irländsk låt och titeln låter ungefär som Mutta herra jumala, tyckte vi i bandet. Då, innan Euskefeurat blev ett formulerat band, var de ett rockband som skulle spela i Badhusparken i Piteå. Trummisen var på semester och det gick ju inte att spela rocka utan trummis. Så Euskefeurat repade in ett gäng andra låtar och så var bandet fött. (10.) Tankar på nattgammal is- Det var så att jag kände en kvinna, vi gick samma kurs. Hennes man kom alltid och hämtade henne. En jättesnäll person, han kokade kaffe åt oss och väntade kvar på sin fru tills kursen var slut för dagen. Han jobbade på cementgjuteri i Öjebyn. Så blev det strejk där. Ingen trodde väl att han skulle komma och skjutsa sin fru då. Men han var där, först av alla, och kokade kaffe. När de andra kom dit hade han kaffet färdigt. Han gjorde sin grej ändå. Så låten handlar om honom. När jag skrivit den så spelade jag den först för hans fru och hon började gråta direkt. "Hur kan du veta hur min karl är?" sa hon.- Titeln är ett bra uttryck, är man ute och går på isen som precis lagt sig, då är man illa ute. Det är en svart, tung ballad om en man som sliter ut sig på jobbet. Några sådana låtar skrivs inte idag. Euskefeurat spelar på Piteå dansar och lers Stora scen, på lördag klockan 20.00.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!