Förra året släppte Trio Gordon sin debutplatta tillsammans med Andreas W. Andersson. Den 45 minuter långa debuten med instrumental jazz mottogs relativt väl hos kritiker. Skivan var en bra introduktion till Trio Gordon och jag lämnades med en känsla av att jag ville ha mer. Nu har det gått ett år sedan debuten och deras andra skiva har landat i skivbutikerna.
Med Joel Fabiansson på gitarr och klockspel, Donovan Von Martens på bas och Måns Wikenmo, trummor och synt levererar Trio Gordon ytterligare en upplevelse. En upplevelse de har valt att kalla för Gränsland. I jämförelse med debutplattan är Gränsland lite mer varierad. Ett par nummer på skivans första halva har ett betydligt högre tempo än resterande låtar. Dessa låtar är Panflöjtslåten, Rodeo och Det var längesedan. Dessa låtar faller mig i smaken väldigt mycket. Mest tack vare att de har ett högre tempo. Givetvis imponerar även de lugnare numren. Låtar som Januari och Agent Cooper träffar precis rätt.
Även om tempot till stor del är lågt så har skivan ett ordentligt driv rakt igenom. Den är intressant, äventyrlig och till stor del väldigt filmisk. Att lyssna på Gränsland är som att titta på en riktigt bra och klassisk film. Den kanske inte fungerar i alla lägen, men under rätt förutsättningar är den helt perfekt.
Med Gränsland tar Trio Gordon med dig som lyssnare på ett äventyr. Du kommer få ta del av öppna fält, stängda rum och semi-intensiva biljakter. Trots tempot kommer du inte få en lugn stund i lyssnandet.