Unga miljömedvetna föräldrar vill att barnen åtminstone ska läsa om blommor och bin. Klassiker som Plupp och Linnea hittar fortfarande hem till förskolebarnen, men de senaste åren har bilderböckerna på temat natur blivit fler än så. I nyutkomna antologin Smarta små upptäcker naturen visar Sarah Sheppard vad djuren pratar om på våren, Charlotte Ramel guidar i svampskogen och Emma Adbåge tipsar om pyssel som passar på våren och sommaren.
- Naturen är på väg tillbaka in i bilderböckerna sedan några år, från att ha varit ganska frånvarande under en längre period, konstaterar Janina Orlov, litteraturvetare som i flera projekt ägnat sig åt naturen i den svenska barnboken.
Började med Plupp
En författare som står bakom en stor del av de naturböcker som ges ut för barn är Stefan Casta. Han har hunnit skriva om maskar, möss, mörten Maud och myran Sofi, abborren, våra fyra sädesslag och nu senast den matvägrande flugsnapparungen Jordan i Sjung för mig pappa.
Hans böcker är en viktig anledning till att så stor del av förlaget Opals barnböcker handlar om naturen. Men det började redan med Plupp, Inga Borgs blåhåriga lilla fjälltroll vars popularitet aldrig har avtagit, och i dag ger förlaget ut fler naturböcker för barn än någonsin.
- Unga föräldrar är medvetna i dag, om miljö och vår jord, att vi måste vara rädda om vår natur. Man tänker mer så i dag, ämnet har bara blivit viktigare, säger Catrine Christell, förläggare på Opal.
Beskow först ut
Svenska barnboksförfattare vurmar för naturen, och även Janina Orlov ser en vilja hos föräldrarna att föra vidare en känsla för naturen, oavsett hur mycket tid man själv tillbringar i skogen tillsammans med sina barn.
- Det handlar säkert om upplysning. Men vad föräldrarna vill är en sak, för att det ska fungera måste berättelserna vara bra.
Kristina Digman, författare och illustratör, lyfter fram leken. Vill barnen ut och leta skalbaggar, då har hon lyckats. För henne blev Flora, en liten Tummelisafigur, en väg till det nära perspektivet. Pysslingvärlden knyter direkt an till Elsa Beskow-traditionen, en pionjär vars tradition varje barnboksförfattare tvingas förhålla sig till.
- Bilderna är fantastiska. Men många av hennes böcker har en moralisk och väl uppfostrande ton, barnen får smisk i Hattstugan. I dag är barnböckerna mycket mer anarkistiska, på ett roligt sätt, säger Kristina Digman.
Hon nämner Eva Lindström och hennes rosadeI skogen som ett exempel. Janina Orlov lyfter fram samma bok, något helt annat än den realistiska strömningen som exempelvis Kristina Digman och Sven Nordqvist står för.
- Det är både naivistiskt och fragmentariskt, nästan Shakespeareska toner när skogen rör sig hit och dit, säger Janina Orlov.
Mönsterbildande fågelbok
Även på Rabén och Sjögren har barnböckerna på temat natur blivit fler. Linnéa- och Maja-böckerna hör till förlagets klassiska storsäljare, men förläggaren Birgitta Westin nämner också Lars Klintings Första fågelboken med efterföljande insekts-, träd- och djurböcker som mönsterbildande.
Hon är redaktör för den nya antologin Smarta små upptäcker naturen. Under arbetet med den kom hon i kontakt med den uppmärksammade amerikanska boken Last child in the woods, om generationer barn som aldrig får gå ut i skogen.
- Boken intresserade mig, men jag kunde samtidigt konstatera att vi i Sverige inte är där. Däremot tror jag att kunskaperna blivit lite sämre för varje generation. Man förtjusas av naturen, men vet inte riktigt vad man ser.
Trots att lekland och köpcentrum bara blir fler ser hon en vilja och längtan efter något annat.
- Kanske är böckerna om naturen ett sätt att kompensera. Men de fungerar också som ett stöd för föräldrarnas minne, ett sätt att närma sig naturen tillsammans.