Måns ZelmerlöwSom om vi vore på teater dånar en berättarröst över högtalarna och introducerar - Måns Zelmerlöw! Tjejvrål hörs framför scenen, och ökar i höjd och styrka när Måns kommer in. Är det en ung Julio Iglesias? Med kritvita tänder, mörkt glansigt hår, vältränad danskropp, och lagom uppknäppt skjorta inleder han med Brother, oh brother. Det är faktiskt relevant att beskriva hans utseende när showen till så hög grad bygger på de medverkandes snygghet. Klädda i matchande kostymer dansar han med sina fyra dansare, två män och två kvinnor. Ibland lyckas Måns få skratt med mellansnacket. På lundadialekt berättar han om häromveckan när han efter en spelning skulle ge autografer och en liten världssöt femårig kille kom fram:- Vad heter du då? frågade Måns. - Penis, sa den lille killen. - Ursäkta, vad sa du att du hette? - Penis, log din lille killen. - Hur stavas det? Då klev femåringens mamma fram och sa:- Han heter Felix. - Så tala gärna tydligt sedan när ni vill ha autografer, säger Måns.Det kanske inte är hysteriskt kul, men han försöker mer än de flesta. Måns delar gärna med sig av rampljuset och låter sina dansare och bandmedlemmar ta plats, i slutet lägger de upp sina armar på varandras axlar och gör en bugning som ensemble, vilket förstärker känslan av det vi har sett är en sång- och dansföreställning, inte bara en konsert. Proffsigt.
