Att spela Mega Man 9, är en minst sagt annorlunda upplevelse. Jag menar, det är ju inte varje dag som vi får spela ett helt nytt mainstream-lir, som ser ut att vara hämtat från 1980-talet. Kombinera detta med ett klämmigt soundtrack i sann NES-anda, och du börjar kanske förstå hur häftig Capcoms senaste plattformspangare är.
Likt tidigare spel i serien, bjuder del nio på bandesign och fiender utan motstycke. Varje bana, varje passage, är makalöst välplanerade och bossarna är så klart bara för tuffa. Som vanligt gäller det även här att lista ut i vilken ordning som elakingarna ska tas, då de efterlämnar vapen som i regel är väldigt kraftfulla mot någon annan. Frågar du mig tenderar dock spelet stundtals att vara alldeles för svårt, men efter några timmars hårt övande, börjar det faktiskt rulla på.
Mega Man 9 är retro-romantik när den är som allra bäst. Det är pixligt, oförlåtande och ruskigt underhållande. Spela det i dag.