Hetsig thriller - som bara självdör

Inledningsvis är dock Vantage Point en förhållandevis hetsig och blodtryckshöjande thriller.
USA:s president (spelad av William Hurt på sitt mest Roosevelt- och Kennedy-befrämjande sätt) ska som sagt var hålla ett tal på en anti-terroristkonferens i Spanien.
I en sändningsbuss sitter Sigourney Weaver som producent för en TV-station och gläfser barskt fram order till sina medarbetare i stil med ”kamera tre – flytta dig närmare NU” och ”jag är inte intresserad av dina åsikter – överlämna tyckandet till dem som har betalt för det”.
Och sedan smäller några skott och presidenten stupar. Och sedan detonerar en kraftig bomb och fullständigt kaos utbryter.
Igen och igen och igen rullas händelseförloppet upp. Men: ur olika perspektiv. Den amerikanske turist som spelas av Forest Whitaker och som filmar hela händelseförloppet med sin privata videokamera erbjuder en vinkel.
Den FBI-agent och livvakt som spelas av Dennis Quaid (uppenbarligen kalkerad på Clint Eastwood-filmen I skottlinjen, men i avsaknad av den karaktärens mänskliga dimensioner och patos) en annan. Och till sist är vi framme vid terroristerna, allesammans behäftade med svårartade arabschabloner, och så skildras händelseförloppet ur deras vinkel också.
Till sist lyckas man faktiskt synka ihop alltsammans till en enda lösning. Men vid det laget har man gett upp för länge sedan och sitter i biosalongen viftande med en vit flagga.
Akira Kurosawa berättade redan i mitten av förra århundradet en och samma historia ur olika synvinklar. Då hette filmen Rashomon och så mycket mera klassiker än den blir det inte.
Den enda film jag känner till att regissören Pete Travis har gjort tidigare heter Omagh och handlar om ett terroristdåd signerat av irländska IRA. Obönhörligt bra och någonstans känns det som om även den här filmen hade kunnat kvala in i samma liga som den.
Men ungefär i mitten känns det bara som om hela filmen ger  upp, säckar ihop och självdör.
Då var det länge sedan vi såg till Sigourney Weaver. Jag misstänker att större delen av hennes roll har hamnat på klipprummets golv. Och Matthew Fox, som en annan FBI-agent, verkar enbart helt lost – när han inte får springa omkring på den ö som TV-serien Lost utspelar sig på.
Goda och ambitiösa ansatser, som sagt var.
Som aldrig orkade ända fram till målsnöret.
Tyvärr.