Hierro - alltför splittrad spansk rysare

Tyvärr kan man inte, åtminstone inte med någorlunda rimliga anspråk på att bli trodd, säga detsamma om Hierro. Titeln syftar på den ö där en liten pojke oförklarligt försvinner. Och förblir borta. Hans mamma ger aldrig upp sökandet efter honom och kommer också i kontakt med en annan kvinna, vars son också försvann. För länge sedan. Och som heller inte har gett upp. Detta förefaller ju som ett ganska okej koncept för en lagom intensiv rysare. Men Hierro lyckas bara virra till begreppen och splittar helheten så otillfredsställande mycket att man helt enkelt bara sitter och blir sur och förbannad, på alla fåniga villospår, den onödigt ödesdramatiska musiken och på den intrig som hela tiden bara tvärbromsar. Se om Barnhemmet eller Pans labyrint i stället. Om ni önskar er dovt oroliga mardrömmar av hög klass.

Hierro - alltför splittrad spansk rysare

På affischen till Hierro noteras det att filmens producent även har svarat för Pans labyrint och Barnhemmet; två förtätat suggestiva spanska fantasy- och skräckfilmer av osviklig kvalitet.