När politikern och författaren Ayaan Hirsi Ali valde bort islam bröt hon också med sin familj.<br>Efter filmen Underkastelse, om övergrepp mot kvinnor i islams namn, utsattes hon för dödshot och tvingades gå under jorden. Nu planerar hon nästa film.<br>Filmen Underkastelse heter Submission 1 på engelska ? en indikation på att en uppföljare i högsta grad är planerad. Holländska Ayaan Hirsi Ali står bakom manus och den filmades av Theo van Gogh. I november förra året mördades han brutalt. Han knivhöggs och sköts till döds ? fäst vid hans bröst med en kniv fanns ett dödshot mot Ayaan Hirsi Ali.<br> ? De dödade Theo van Gogh för att få fram ett budskap. Så gör jag inte nästa film bevisar det att våld fungerar. Jag kan inte låta mig påverkas av våld. Nu pågår det en diskussion och det visar att det inte går att tysta ner den.<br>Flydde till Europa<br>Ayaan Hirsi Ali är född i Somalia och uppväxt i Kenya. Hon är fostrad till muslim och omskuren. När hon som 22-åring skulle giftas bort med en man hon aldrig träffat flydde hon till Europa och hamnade snart i Holland. I dag är hon parlamentsledamot för det liberala partiet VVD. En av de viktigaste frågorna i Europa i dag tycker hon är integrationen, som också innefattar de muslimska kvinnornas situation.<br> ? Förtrycket av kvinnor legitimeras av islams regler och lagar. Om integrationen av muslimska invandrare ska lyckas måste man börja med kvinnorna. Då är utbildning den kanske viktigaste frågan.<br>De muslimska kvinnor hon möter reagerar olika på hennes budskap. I början fick hon oftast höra att de inte ville att hon skulle tala å deras vägnar.<br> ? Med tiden har jag allt oftare fått höra av muslimska kvinnor: ?Ja, vi är förtryckta och vi behöver hjälp. Men vi vill inte att du kopplar ihop det med diskussionen om islam.? I dag finns det fler kvinnor än jag som är frispråkiga i de här frågorna.<br>Skaffade livvakter<br>En tid efter mordet var Ayaan Hirsi Ali tvungen att gå under jorden och fortfarande har hon sällskap av en rad livvakter var hon än går. Såväl filmen som hennes essäer ? som nu finns samlade på svenska i boken Kräv er rätt! ? har fått stora delar av den muslimska världen att se henne som en förrädare. I texterna är hon kritisk till hur Koranen används för att förtrycka kvinnor, mot hur Europas länder hanterar integration och invandring och mot det hon kallar en antidemokratisk religion ? islam i dess ortodoxa form.<br>Hon är van att behöva försvara sina åsikter. De kritiska rösterna kommer inte enbart från islamskt håll. Även andra ifrågasätter hennes beskrivning av muslimska samhällen som ett hot mot västvärlden och kallar hennes åsikter för främlingsfientliga.<br> ? Jag säger aldrig att muslimer är ett hot, utan att islam är det. I USA finns det rörelser som tar bibeln bokstavligt, och det oroar mig också. Men här i Europa är det muslimer som tar Koranen bokstavligt. Det kan aldrig leda till integration. Det handlar om värderingar och inte om ras.<br>Tar inte problemet på allvar<br>Europas politiker tar inte problemet på allvar, menar hon. De är rädda för att tala högt om integration och religion.<br> ? Vågar man inte ta upp de här frågorna får de extrema grupperna monopol på dem och det är farligt. Mittpartierna får inte stå utanför en så viktig debatt.<br>Du skriver i boken om hur du till slut vågade kalla dig för ateist. Hade du haft större möjligheter att nå ut bland muslimer om du fortfarande var troende?<br> ? Jag har en god vän i Kanada som skriver om samma slags frågor och som är troende. Hon råkar ut för precis samma svårigheter som jag.<br> ? För en djupt troende person är det chockerande att någon kan lämna en religion och sluta tro. Men att kritisera en religion, även om man fortfarande tror, kan vara minst lika upprörande.<br>Ditt liv har förändrats radikalt, hur mår du i dag?<br> ? Jag arbetar väldigt mycket, från tidig morgon till sen kväll. Så mitt liv har inte bara förändrats av det faktum att jag har livvakter med mig överallt. Lycka är relativt, men ja, jag är lycklig. Jag är optimistisk och tror på framtiden.<br><br>
