Hortlax i centrum för rik debutroman

Först måste det sägas att det har varit en fröjd att läsa om Albin och Märta, deras barn, släktingar och vänner och deras drömmar om att skaffa sig ett drägligt liv. Vi får följa familjernas öden fram till slutet av 1940-talet, men det är inte riktigt sant. Det finns ett par trådar som pekar in mot modern tid och kanske öppnar det för en fortsättning, vad vet jag? Under läsningens gång kommer jag ibland att tänka på allt från skildringar av John Steinbeck, Ivar Lo Johansson, Jan Fridegård, kanske till och med Yasar Kemal och hans kärva och mustiga skildringar av fattigfolks liv i Turkiet. Kort sagt, Berit Ölund öser tydligen ur en rik skaparådra och hon lyckas framför allt ge sina romanfigurer äkta liv och känsla. Miljön och människorna runt Albin och Märta är oerhört levande beskrivna. Jag antar att många av historierna i boken kommit till genom att hon har varit en bra lyssnare till de äldres historier. Det betyder inte att det här är en dokumentärhistoria. Berit Ölund har verkligen förädlat sitt material till en roman, en berättelse där det så kallade vanliga folket står i förgrunden. Händelserna, orättvisorna som beskrivs, väcker starka känslor som gör det stört omöjligt att glömma karaktärerna efter läsningen. Boken om Albin och Märta är en tung bok även rent storleksmässigt; runt 320 sidor fulla med utvikningar och kringhistorier runt det bärande temat med Albin och Märta och deras liv tillsammans. Albin och hans syskon är inte bara fattiga, som de flesta i byarna, men dessutom utstötta ur gemenskapen genom att de uppfostrats av en mamma med tvivelaktigt rykte, en mamma som dessutom dör ung i största misär. Ur denna känsla av förnedring blir porträttet av Albin och hans syskon särskilt starkt. Det här är en god man och en god familj som behandlas illa av både folk och myndigheter. På det sättet är det här en klassisk bildningsroman. Orättvisorna och motsättningarna i samhället är tydliga och Albin och hans kamrater på sågarna och i fabrikerna, kommer förstås i kontakt med den spirande fackföreningsrörelsen och de nya idéerna om rättvisa som de socialistiska agitatorerna talar om. Men framför allt handlar det om dessa rådiga män och kvinnor och deras strävan efter att skapa sig ett drägligt liv, men även om småaktighet, grymheter, familjehemligheter som hotar att förgifta en hel släkt, om allt småskuret som tillåts gro när hemligheterna ska döljas. Det dyker upp starka känslor nästan hela tiden under läsningen. Boken om Albin och Märta rekommenderas förstås till alla som vill få en skönlitterär beskrivning av vad som har format vårt svenska folkhem. Att en debuterande författare lyckas göra sina romanfigurer så levande är ett toppenbetyg till den debuterande piteåförfattaren Berit Ölund.

Hortlax i centrum för rik debutroman

En berättelse om vanligt folk i Norrbotten från förra sekelskiftet, är underrubriken på Berit Ölunds stora och rika berättelse om livet i Horlax och byarna runt omkring i början av 1900-talet.