Intensivt vid kvinnomöte

Ett seminarium i Överkalix behandlade "Sexualitet i litteraturen". Deltagare kom från hela norden och Ryssland.

Kultur och Nöje2007-06-18 06:00
Det är den sista morgonen efter några mycket intensiva dagar. Äntligen får jag tillfälle att prata en stund med prosaisten, manusförfattaren och sekreterare i De ryska författarnas förbund Svetlana Vasilenko. Samtalet sker på tremanhand eftersom den rysk-svenska tolkens Olga Bezrukovas medverkan är ovärderlig. Vi befinner oss i Överkalix och har deltagit i ett två dagar långt seminarium om "Sexualitet i litteraturen". Uppdraget har varit att utforska ämnet utifrån kvinnors ögon och erfarenheter. Något som resulterat i att en mångfald av perspektiv och vitt skilda ämnen presenterats. - De här kvinnoseminarierna i Barentsregionen har innehållit det jag alltid har drömt om, det jag velat ha, berättar Vasilenko. De feministiska seminarierna jag besökt hemma i Moskva har behandlat olika trender och tendenser men kvalitén på litteraturen man tar upp kan vara mycket låg. Årets seminarium för kvinnliga författare och översättare är alltså inte en enstaka händelse utan det femte i ordningen som anordnats av Barents litteraturcentrum, BLC. Det första mötet hölls på initiativ av Elena Kuzmina från Archangelsk 1998 i Haparanda och det andra redan ett halvår senare i Petrozavodsk. Efter ett uppehåll på sex år togs så idén upp igen 2005. Vasilenko har besökt ett par av dem. - Under de här seminarierna diskuteras både litteraturens innehåll och form. Efter de olika föredragen känns det som om jag har läst böckerna och det sker nästan omedvetet, fortsätter hon. <SPAN class=mr>Rysk skönlitteratur </SPAN>Själv har hon talat om rysk skönlitteratur och fångat upp en diskussion från ett seminarium under bokmässan i Frankfurt där hon medverkat. 2003 översattes hennes roman om 13-åriga Nadjka och fick titeln Die Närrin, den narraktiga. - Jag fick den provokativa frågan "Är den ryska kvinnan otrogen mot den ryska mannen?" och en hetsig debatt utbröt bland publiken. Efteråt har jag tolkat frågan som att det inte handlar om de kvinnliga författarna utan kvinnan i litteraturen. I sitt föredrag ger hon sedan en retrospektiv över hur den ryska litteraturen berättat om manliga huvudkaraktärers förhållande till de kvinnliga i 1800-talets och 1900-talets ryska roman, för att sedan glida över i den postsovjetiska litteraturen. Om den kvinnliga sexualiteten sedd ur kvinnors ögon är ännu inte mycket berättat. - Beskrivningen av sexualiteten är förvrängd i Ryssland, säger hon men den finns - till exempel i en folklig burlesk form. I den kvinnliga författarskola som Svetlana Vasilenko varit med om att starta, delvis som en reaktion på att det främst är de manliga författarna som efter studierna på litteraturhögskolan i Moskva når framgång, söker man en utveckling. I dag är det främst kvinnliga lyriker som kan få erkänsla medan den kvinnliga prosan lite föraktfullt kan avfärdas som "kärringprosa" av kritiken. Då har vi hunnit en bit in på seminariedagen och många timmar har gått sedan den svenska författaren Elsie Johansson inledde med ett föredrag om sin metod och väg till författarskapet. - Jag är inte akademiker, föredragshållare, forskare - inte lärare heller, beskriver hon sig själv men i nästa andetag: - Jag är en ganska klok människa, envis och forskare också, men i mitt eget liv. <SPAN class=mr>Stycke om svartsjuka </SPAN>Lite senare under kvällen läser hon ett kort men intensivt stycke, drypande av svartsjuka, ur sin senaste roman "Näckrosträdet", som utan att vara strikt självbiografisk ligger nära hennes egna erfarenheter. Det var just svartsjuka som även orsakade rallarkockan Annas, Svarta Björns, död berättar journalisten Sylvi Inez Liljegren från Narvik. Hon har precis inlett ett arbete om LKAB, malmbrytningen och utskeppningen. Det är kvinnors del hon söker efter. - Mina kollegor har sagt och säger: "Det finns inga kvinnor att intervjua." eller "Det finns kvinnor men de vill inte prata." Min erfarenhet är att det inte stämmer. Vid kafferast efter kafferast konstateras också senare under dagarna att det finns en mängd frågor som ännu inte ställts, kvinnoliv som inte skildrats ur kvinnors ögon, teman att diskutera ur kvinnors perspektiv. Och när den mångkunniga Mona Mörtlund avslutar dagarna med sitt föredrag om vägen till sin tvåspråkighet är planerna redan igång för nästa seminarium i Petrozavodsk 2008.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!