Kärleken till konsten är underkastad villkor

Årets Vårsalong på Liljevalchs konsthall i Stockholm är en kärleksförklaring till konsten. For The Love of Art heter också ett verk av Michele Masucci och Kim Einarsson. Verket är en enkät som undersöker maktstrukturer i konsten och vilka villkor som en konstnär arbetar under, en kärleksförklaring som vill utvärdera sina egna villkor.
I årets Vårsalong har också frågor om makt varit viktiga. Maria Lind och Ricardo Donoso, som lett årets två jurygrupper, bjöds in för att de intar olika platser på konstscenen och kan sägas representera olika perspektiv på konst. Maria Lind som är direktör för IASPIS (International Artist Studio Program in Sweden) står i Liljevalchs salar för ett urval som riktar sig utåt och ifrågasätter konstens traditionella gränser. Ricardo Donoso, chef för både Väsby och Edsvik konsthall, visar en konst som vänder sig inåt och reflekterar över sina egna tillkomstsätt.
Utställningen har två huvuddrag: det traditionella och det konceptuella. Maria Linds stora salar bågnar av uttryck som intagit platsen och omedelbart slår emot mig. Här finns färgstarkt måleri och fotografi, stora installationer och rörlig bild med tillhörande och lekfullt monterade sittplatser samt interaktiva ljudverk.
I de mindre salarna, som hängts av Ricardo Donosos grupp, ses mer grafik, måleri och en del skulptur. Tilltalet är mer subtilt och både verken och hängningen mer traditionell.
Rikedomen på årets Vårsalong är upplyftande och väl balanserad. Den konst som tar sig an samhällspolitiska frågor känns inte plakataktig eller torrt akademisk utan mer undersökande och lekfull. Den mer traditionella konsten är samtidigt mer berättande och problematiserande än vad jag hade väntat mig.
Berättande är ett genomgående drag i utställningen, många verk avbildar förlopp med olika aktörer. I Ricardo Donosos salar framkommer det i mer taktila material och i stillsammare uttryck. Här får jag röra mig utefter väggarna om jag vill komma nära och fastnar framför Bea Uusma Schyfferts snirklande triptyk Orientering, Baggeby, Orientering, Grönsta, Orientering, Källängsvägen med finstilta blyertsteckningar i lager på lager av ritfilm.
Maria Linds val av berättande konst uttrycker sig i större och mer utrymmeskrävande gester. Inte minst Sara Edströms stora och jämförande Hemtrevligt låter skriven text fästad vid de två målningarna av den svenska och invandrade familjen berätta. Texten avslöjar olika uppfattningar och hållningar till vardagstingen som omger familjerna runt varsitt köksbord.
I For The Love of Art och utställningen som helhet framkommer en mångfald och splittring hos konstnärerna i hur de ser på konst som förändrande kraft av samhället eller som ett medel för att nå reflektion hos betraktaren.
Och även i det verket, som sträcker sig ut ur salarna, till hemsidan och en audioguide visar sig konsten underkastad omgivande förutsättningar för att tolkas och visas. De forum och medier som verket tar plats i både påverkar och begränsar vem som har möjlighet att möta det, hur man tar till sig eventuella budskap eller vilka avtryck mötet ger. Och att verket är utvalt av ena jurygruppen men inte den andra säger något om den makt som ligger i att få välja, att säga denna konst är bra, denna gillar jag men inte den.
Kärleken till konsten är alltså själv underkastad villkor. Villkor som är beroende av position och perspektiv från vilka man ser. Vårsalongen öppnar för den typen av kritiska reflektioner över konstens komplexa strukturer genom en tät och spännande utställning.
Utställningen pågår till och med 18 mars.Fotnot: Se www.fortheloveofart.info och www.liljevalchs.stockholm.se