Kieri berättar om okänd utvandring

Under sekelskiftet 1800-1900 fanns runt 10.000 finskspråkiga invandrare från norra Sverige och Finland i Nordnorge. Knekten Isak, huvudperson i Gunnar Kieris nya roman Finnmarken brinner, är en av dem.

NY TID, NY BOK. Gunnar Kieri med nya boken Finnmarken brinner - Ruija palla. Men den snart 82-årige författaren är inte klar. Han har redan skrivit flera kapitel på nästa roman som tar läsaren till 1900-talet och den stora folkomflyttningen från Norrbotten.

NY TID, NY BOK. Gunnar Kieri med nya boken Finnmarken brinner - Ruija palla. Men den snart 82-årige författaren är inte klar. Han har redan skrivit flera kapitel på nästa roman som tar läsaren till 1900-talet och den stora folkomflyttningen från Norrbotten.

Foto: Åsa Poromaa

Kultur och Nöje2010-11-09 06:00
Isak är född i fjällvärldens Sevuvuoma och knekt i Torne kompani. När det svensk-ryska kriget är över gör Isak som så många andra tornedalingar - han söker sig till Norge där havet är fullt av fisk. Under sina föreläsningar i Nordnorge har författaren Gunnar Kieri gjort en intressant upptäckt: I Nordnorge har nästan alla släktingar i Tornedalen, men i Tornedalen har ingen någon släkt i Norge. Här är utvandringen okänd, trots att så många som var tionde invånare i norra Sverige och Finland sökte sig västerut. Om det skriver Gunnar Kieri. - Norge fyller en viktig funktion i vår historia och nu kanske till och med Tornedalingarna hajar det, skrattar han. Fristående del Finnmarken brinner är den fjärde fristående delen i Kieris historiska romanserie om människorna på Nordkalotten. Huvudpersonen Isak tillhör samma släkt av knektar som porträtteras i de tidigare böckerna Pil med järnskodd spets, Färden mot Jukkasjärvi och När tranorna vänder åter. En stor del av den senaste boken utspelar sig i Norge, men också i Övertorneå. - Jag ville hamna där på grund av den enorma kyrkorgeln. Den köptes av Tyska kyrkan i Stockholm och var spelbar våren 1781. Den orgeln har jag haft en hel del intresse kring, säger Gunnar Kieri som skrattar till när han får en fråga om research. - Under en föreläsning i Umeå frågade någon om jag har gjort mycket research. Nä, för fan, sa jag. Inte ett skit - för jag kan inte engelska. Efterforskningar Han föredrar att kalla det efterforskningar. Eller hakea. Men pratar inte gärna om det arbetet. - Det är en sak att skaffa sig kunskap. Sedan återstår det där lilla att göra en roman av det, säger han som var i 20-årsåldern då han förstod att han kunde skriva. Ändå dröjde debuten tills han fyllt 43. - I dag är jag väldigt tacksam för att jag inte kom igång så tidigt. Jag fick 20 års livserfarenhet till, säger han. Finnmarken brinner ges ut av Tidningsföreningen i Kiruna. Samarbetet är nytt. Och bland det första som hände var att föreningens ordförande Lars Lindberg mejlade författaren om bokens inledning. - Gubbjävel, tänkte jag. Men han hade rätt. Boken började torrt, säger Gunnar Kieri som skrev om inledningen. Nästa bok Han är nöjd med samarbetet och med den färdiga bokens omslag som täcks av ett sprakande norrsken. Men den snart 82-årige författaren är långt ifrån klar. Han har redan skrivit några kapitel på nästa bok. - Jag vill hoppa till 1900-talet. Till den stora folkomflyttningens tid när man skulle flytta hela jävla Norrbotten söderut. - Vi har läst det och det är fruktansvärt bra. Nu hoppas vi att Gunnar ringer och säger att den är klar - och att han vill fortsätta samarbeta med oss, säger Lars Lindberg. - Självklart, lovar Gunnar Kieri som hoppas kunna skriva en hel del under vintern. - Jag oroar mig inte, men jag är hela tiden medveten om att när man fyller 82 år så är tiden begränsad.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!