Krönika: Sunkiga krogar och dåliga vakter

Som: hej hallå, nu tar vi det lite lugnt ett tag och tar och tänker efter en stund! Själv har jag, med anledning av SSU-ordföranden Anna Sjödins äventyr i den stockholmska nattvärlden nyligen; som slutade i fyllecell efter bråk med ordningsvakter på det rent ut sagt ökända sunkstället Crazy Horse, kommit att tänka en hel del angående just ordningsvakter. Vi återkommer till dem. Först bara några ord om Crazy Horse och krogar av samma karaktär som den. De som trodde att Crazy Horse enbart var en gammal indianhövding eller Neil Youngs kompband eller något pseudo-boulevardmässigt etablissement med lättklädda damer i Paris, hade alltså inte helt full koll. Det är också ett ökänt och råbarkat råsuparställe i närheten av Stureplan i Stockholm, som har lagt ribban mycket lågt när det gäller sofistikerat krogbeteende rent generellt. Här brukar man inte nekas att handla ytterligare en stor stark för 29:- om man så behöver färdtjänsthjälp med att ta sig fram till bardisken. Det ligger helt enkelt inte i den här krogens policy att neka sin kundkrets. Vilket även gäller vid själva insläppet. Crazy Horse är den sortens ställe som man kommer in på även om man står på knä i kön och utsöndrar en alkoholimpregnerad andedräkt som förorsakar mittbena hos, exempelvis, han som står och slussar in dem som står uppstagade i kön. Det är ett sunkställe, helt enkelt. Och det har det aldrig haft någon som helst anledning att be om ursäkt för. Likaväl som gamla Monte Carlo, i korsningen Kungsgatan?Sveavägen i Stockholm, var det tidigare. Christer Pettersson brukade gå här. Numera är det stängt. En parallell i Luleå är exempelvis Bar 1. Eller Corsica. Jag är inte alls orättvis när jag hävdar att de primära anledningarna att besöka de krogarna, åtminstone sent på natten, är för att bygga på den redan existerande drängfyllan med mera billig öl. Och det är en mycket offentlig hemlighet att det är så. Anna Sjödin hävdar att hon är helt obekant med krogvärlden i Stockholm och att det var därför som hon och kompisarna hamnade på Crazy Horse. Må så vara. Men var det verkligen ingen i sällskapet som visste något? Den allra största oturen för Anna Sjödin och hennes sällskap var sedan att råka komma i vägen för en politiskt korrekt skakad cocktail av närmast ögonbrynshöjande unik karaktär. En prydlig ung man med invandrarbakgrund. Verksam som AT-läkare, men extraknäckande som ordningsvakt. Det var han som, mig veterligt, aldrig tidigare straffade Anna Sjödin anklagas för att ha slagit och brottats med. Samt skrikit rasistiska tillmälen till. Hon ska ha varit så våldsam att vakten i fråga kände sig tvingad att slå henne ett antal gånger med sin järnbatong. Det kallar jag för ett aggressivt och klantigt beteende, komplett befriat från vanlig hygglig människokännedom. Och inte för att det spelar någon roll men varför väljer en ung AT-läkare att jobba extra som vakt, just på det beryktade undergångsställe som Crazy Horse är? Att träffa en SSU-ordförande där är ungefär lika vanligt som att träffa en kommunpolitiker i Luleå på Bar 1 eller Corsica (tja, vid närmare eftertanke så har jag faktiskt gjort just det, men det var länge sedan och faller inom preskriptionslagarna). Varje ställe har de ordningsvakter som krävs just där och som de förtjänar. Så är det på Crazy Horse, liksom på Bar 1, Corsica och alla andra ställen också. För bara några veckor sedan försökte jag prata med en ordningsvakt på ett ställe i Luleå (det kan få förbli namnlöst, men var uppenbarligen inte något av de i texten redan nämnda) angående en egentligen helt odramatisk detalj, som hade med en annan person att göra.  ? Skit i det du, sa vakten. Det har du inte ett jävla skit att göra med. Förresten så ska du passa dig jävligt noga också. Till skillnad mot Anna Sjödin så har jag ingenting emot att uppge hur mycket jag hade druckit vid tillfället i fråga. En (1) flaska starköl. Detta bemötande, vid niotiden på kvällen redan, bidrog till att jag lämnade stället och åkte hem. Jovisst: det finns utomordentligt bra vakter, som håller ordning i friktionsfyllda situationer utan att behöva tillgripa något mera än ens minimalt våld. Och så finns det den typen av ordningsvakter som med sann och uppriktig glädje, hade stått i kö för att få tjänstgöra som vakter i nazisternas utrotningsläger. Det var inte länge sedan en vakt i Luleå åkte fast för att ha sålt narkotika. Det var bara något längre sedan som en vakt i Luleå dömdes till fängelse för misshandel. Men som likafullt återfanns i tjänst på krogen i fråga en kort tid senare. Då hade han permission från kåken och det gick hur bra som helst att jobba då. Däremot är det ordning på katten Malin. Hon disciplinerar sig själv. Den som skulle puckla på henne med en batong skulle få stor anledning att ångra sig. Och till nästa gång: Lev Väl! Rekommendation av TV-serien The Wire (SVT 1, fredagar). Orubbligt bra om brott och straff i Baltimore, USA.

Krönika: Sunkiga krogar och dåliga vakter

Nej, vi är inte färdiga med USA och New York i den här krönikan riktigt ännu. Några ytterligare depescher därifrån blir det. Men just den här tisdagen gör vi ett uppehåll och ägnar utrymmet åt andra väsentligheter i stället.