Laestadius - språkbevarare i förändringstid
Foto: Regine Nordström
- Det var nytt på den tiden att predika på folkspråket, berättar prästen Simo
Rundgren, för närvarande projektledare i samarbetsprojektet Meänmaa mellan Pajala och Kolari-kommuner inför den planerade gruvbrytningen, under invigningen i Kyrkans hus.- Laestadianismen var en omvälvande rörelse för Nordkalotten. För att förstå det måste man se området som enhetligt. Nordkalotten har varit ett gränslöst området, säger historikern Lars Elenius, Luleå tekniska universitet, när han intagit pulpeten.- Enligt den lutheranska tron skulle folket lära sig religionen på sitt eget språk, folkspråket. Husförhörssystemet var en del av det.Predikanter trotsade förbud
Laestadius väckelse ska ses som en del i det sammanhang som sedan slutet av 1700-talet växte fram i det nya Sverige. I stället för präster var det lekmän som spred och förmedlade religionen i till exempel pietismen och Norrlandsläseriet. Något som egentligen var förbjudet enligt Konventikelplakatet. - Man vet inte hur mycket Laestadius predikade i Finland, berättar Anneli Mäkinen som driver verksamheten på Laestadiusmuseet och gjort utställningen. 2.000 predikningar
Efter 1848 finns heller inga belägg för att han besökte Finland. Det gjorde däremot hans predikanter och som präst i Svenska kyrkan kunde Laestadius skriva åt andra; av hans närmare 2.000 predikningar är fyra femtedelar på finska. I dag är rörelsen större i Finland och kan räkna in 100.000 anhängare. Väckelsen nådde också längre söderut, ner till Uleåborg. Anneli Mäkinen skriver att Laestadius är den mest läste rikssvensken
i Finland. - Nog har man läst Strindberg och Lagerlöf, men det finns ingen särskild Lagerlöfs- eller Strindbergsforskning. Laestadiusforskning finns det på universiteten i Rovaniemi, Joensuu, Jyväskylä och Uleåborg och på Åbo akademi. I den meningen är han den mest läste.Gesten att lära sig finska tror både Anneli Mäkinen och Simo Rundgren väckte tilliten hos befolkningen i Tornedalen.- Vi tornedalingar har alltid haft ett starkt hat mot herrarna. Än var det finnar, än var det svenskar, än var det ryssar ... Det fanns kritik mot myndigheterna, även mot prästerna. Den laestadianska språkliga väckelsen var en motkultur, säger Rundgren.Nationalismen delar
Med moderniseringen och industrialiseringen under det sena 1800-talet och 1900-talet utvidgades Sveriges gränser inom Sverige. Lars Elenius räknar upp tre faser som prövats i mötet med dem som levde Tornedalen: Fram till 1870 förde man en mångkulturell politik där det inte fanns några ambitioner att försvenska befolkningen. Därefter följde en assimileringspolitik för tornedalingar och en segregationspolitik för samerna, och så nu när vi åter står inför en mångkulturell politik där nationalstaten i ett internationellt perspektiv försvagas och regionerna förstärks. I Tornedalen har Laestadianismen och nationalismen varit två konkurrerande normsystem. Den förra kallar Elenius "Den viktigaste kulturella rörelsen för språkbevarandet".- Man vandrade från hus till hus och förkunnade på sitt eget språk. Tidigare har han även betecknat rörelsen som antimodern eftersom den "skydde" all flärd och syndfullhet.- Nationalismen var en språkförstörare då man inte erkände att det kunde existera flera språk samtidigt på ett territorium, fortsätter Elenius.För snart tio år sedan förklarade den svenska staten meänkieli som ett av fem nationella minoritetsspråk, men bland de yngre i Tornedalen tycks det finnas ett motstånd till att lära sig och tala språket. - Nog kommer finskan att försvinna även i rörelsen, säger Anneli Mäkinen. Tornedalingarna kan efter krigen inte längre identifiera sig med Finland. På sätt och vis är det självklart att Laestadiusmuseet valde att uppmärksamma Finlands Laestadius just märkesåret efter kriget. Men valet bygger också på annan erfarenhet.- Besökarna från Finland, även från södra Finland, ökar hela tiden på Laestadiusmuseet, säger Anneli Mäkinen som drar ett stort eget lass som arrangör, samtalsledare och tolk under veckan.I dag onsdag föreläser Marja Tuominen från Lapplands universitet, om släktskapen som brobyggare och den finska Jokelasläkten som en av Laestadius döttrar kom att tillhöra.
Så jobbar vi med nyheter