Han hette Johan Erik Olsson, men det är under namnet Lim-Johan som han gått till konsthistorien.Efter att ha försörjt sig som bland annat laggkärlsmästare i Ovanåker i Hälsingland och varit hela bygdens driftkucku levde han ett enstöringsliv. Låste dörren om sin stuga, drog ner rullgardinen och började måla för att fly en vrång och smärtsam värld.Han levde helt i sin fantasi och gestaltade med visionär styrka sina upplevelser på stora pappskivor. Kunde ingenting i vedertagen bemärkelse, men hans uttrycksvilja var så stark att alla svårigheter liksom löstes av sig själva.Men han var mycket självkritisk och bedömde ofta en färdigmålad tavla med orden: "Inget, inget, inget att ha på väggen. Sätt´na på huse, på huse, på huse". När han blev upprörd började han stamma och ta om ord och meningar. Och på huse kom de hans tavlor, det vill säga på utedassen.Lim-Johan dog 1944 vid nära 80 års ålder på ett ålderdomshem i Ovanåker. Det var meningen att hans efterlämnade tavlor skulle brännas upp med allt annat "skräp". Men de råkade komma undan och auktionerades småningom bort för ett par kronor till folk som ville ha ett minne av Lim-Johan.Förtjänsten av att en liten del av Lim-Johans tavlor kom att bevaras tillkommer i hög grad författaren Hans Lidman i Edsbyn. Han började gå från gård till gård för att samla ihop Lim-Johans tavlor till en utställning. Ryktet om utställningen lockade många människor till lokalen för att de skulle få sig en lustig stund. Men när länsintendenten, fil dr Philibert Humbla, också infann sig och höll ett begeistrat föredrag om Lim-Johans konst fastnade skrattet i halsen på dem. Berömmelsen spred sig och redan året efter ordnades en stor minnesutställning i Stockholm. I dag framstår Lim-Johan som en av de största målarna inom den svenska naiva konsten. Från utedassen och bondgårdarna i Hälsingland har hans tavlor kommit att hänga i strålkastarljuset på museer och konsthallar. Och nu i höst har Lim-Johan, som var en djupt olycklig människa och led av att vara till åtlöje för andra, hamnat i konstens verkliga finrum.Tillsammans med Picasso, Chagall, Grünewald, Evert Lundqvist, Olle Olsson-Hagalund och många andra storheter intar han plats på Bukowskis stora moderna auktion i Stockholm. Duvhök och duvor heter hans målning och hade han haft möjlighet att komma och titta skulle han kanske ha sagt: "Inget, inget, inget att ha på väggen". Men det tycker inte den stora konstpubliken.
