TioÄrsjubilerande Litttfest, UmeÄ internationella litteraturfestival, firar med utsÄlda hus. Festivalen, 50 gÄnger sÄ stor som vid uppstarten, Àr numer Sveriges största litteraturfestival.
â Det rĂ„der en ny typ av bokboom nu och folk reser hit frĂ„n hela landet, sĂ€ger Patrik TornĂ©us, arrangör.
Med mÄl frÄn att skapa en seriös litteraturplattform i Norrland startades Littfest.
â Vi var trötta pĂ„ att alltid Ă„ka söderut för att delta i de viktiga litterĂ€ra samtalen och ville bidra till att minska centraliseringen av kulturlivet i Sverige. Skapa en folklig festival utan den kommersialisering av böcker som sker pĂ„ biblioteksmĂ€ssan i Göteborg, sĂ€ger Patrik TornĂ©us.
Efter nÄgra Är började publiktillströmningen till Littfest vÀxa. De senaste Ären har antalet besökare ökat med 30 procent varje Är. Vad Àr det som lockar publiken dÄ?
â Publiken uppskattar vĂ„rt folkliga koncept med författarsamtal dĂ€r man fĂ„r djupdyka i en författares tankar och ryktet om denna satsning sprider sig. Det rĂ„der en bokboom nu och alltfler litteraturfestivaler bildas i landet, vilket vi bidragit till. VĂ„r biljettförsĂ€ljning visar att mĂ„nga reser hit och att den nĂ€st största publikgruppen kommer frĂ„n Stockholm och Uppsala.
PĂ„ plats pĂ„ fredagen i UmeĂ„ folket hus var Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Aktuell med boken "Kulturmannen och andra texter" samtalade hon med Anders Johansson, docent i litteraturvetenskap vid UmeĂ„ universitet som skrivit boken "SjĂ€lvskrivna mĂ€n: subjektiveringens dalektik" dĂ€r han, med fokus pĂ„ manliga författare, âförsöker nĂ€rma sig en förstĂ„else för vĂ„r tid, frihet och maktlöshetâ.
Under rubriken Vem Àr rÀdd för kulturmannen? stÀllde Therese Eriksson, litteraturkritiker och arrangemangets samtalsledare frÄgan: Vad Àr en kulturman?
â Definitionen myntades av Ă sa Beckman, kritikerchef pĂ„ DN, 2014 och Ă€r ett bra sĂ€tt att ringa in det fenomen som fortfarande larmslĂ„r hela kulturlivet, tar för mycket plats, tycker de Ă€r stora och reducerar kvinnor. Det Ă€r ekonomin som ger utrymme för dem, konstaterade Ebba Witt-Brattström.
Men vad hĂ€nder dĂ„? Ăr det sĂ„ att en gĂ„ng kulturman alltid kulturman?
â BĂ€st före-datumet har gĂ„tt ut pĂ„ manstypen ifrĂ„ga. Litet gammal fil luktar det ju. Vi mĂ„ste utmana kulturmannen att börja prata och vĂ€nda ryggen till ibland, hĂ€vdade Ebba Witt-Brattström.
â Medan kulturmannen grejar med sitt, grejar jag med mitt, litet som en gĂ„s dĂ€r allt rinner av mig, sa Therese Eriksson.
â Jag rekommenderar denna hĂ„llning, sa Ebba Witt-Brattström avslutningsvis.
NÀr jag efter författarsamtalet fÄr min bok "Kulturmannen" signerad av henne och jag berÀttar att jag Àr kulturjournalist skriver hon: Kulturmannen, ta honom pÄ lagom allvar Yvonne!
TyvÀrr fick publiken aldrig höra nÄgot om hennes senaste bok och romandebut "à rhundradets kÀrlekskrig", om Àktenskap i upplösning, som ligger pÄ bokdiskarna inom kort. Men det blir förhoppningsvis under nÀstkommande Litteraturfestival.
Riktigt omskakande blev författarsamtalet Krigets fÀrger med 2015 Ärs Tucholsky-pristagare, journalisten Arkadij Babtjenko som skildrat sina erfarenheter som vÀrnpliktig i krigets Tjetjenien och rapporterat om en allt hÄrdare verklighet för journalister i Ryssland. Han samtalade i Idunteatern med Stefan Ingvarsson, kulturrÄd i Moskva.
â Som vĂ€rnpliktig 18 Ă„ring skickades jag direkt ut i kriget. Det jag sĂ„g med egna ögon vĂ€nde upp och ned pĂ„ vĂ€rlden. Upplevelserna kĂ€ndes i varenda cell i kroppen och jag blev aldrig den jag en gĂ„ng var, berĂ€ttade Arkadij Babtjenko.
Att skriva om sina upplevelser blev hans rehabilitering, ett sÀtt att bearbeta krigets fasor.
â Dessutom bodde jag i Moskva dĂ€r kunde jag ta tag i livet, hitta ett jobb och en familj. TyvĂ€rr hade mina kamrater, som bodde pĂ„ mindre orter, inte samma möjlighet. Ryssland Ă€r ett depressivt, fattigt land. Yttrandefriheten finns inte dĂ€r, massmedia Ă€r mer eller mindre förintade och journalister mördas. Jag har inte mĂ„nga kamrater kvar dĂ€r nu. Tack och lov förstĂ„r inte Putin vĂ€rdet av internet och sociala medier. Och det ska vi inte berĂ€tta för honom heller, avslutade Arkadij Babtjenko.