Det Àr första gÄngen som man frÄn svensk sida tar ett grepp om det som hÀnde under de ödesdigra Ären 1979-1982, dÄ samer uppbackade av tusentals sympatisörer höjde sina röster mot norska staten.
En dag 1970 bad Trygve Lund Guttormsen att fÄ ut ritningar för det nya avloppssystemet som ska planlÀggas i den lilla byn Masi. Trygve upptÀckte dÄ att den norska Àlv- och energimyndigheten planerade att lÀgga den lilla samiska byn Masi och stora renbetesmarker under vatten. Anledningen var myndighetens planer pÄ dÀmma upp AltaÀlven för att utvinna elektricitet. Detta blev upptakten till en av Norges genom tiderna största polisinsatser.
Kylig kamp
Demonstranter frÄn naturvÄrdsgrupper, socialistiska grupper och samer engagerade sig snart för att stoppa dammbygget. För en del var rovdriften, laxfisket och naturvÀrderna centrala, för andra handlade det om att protestera mot statens koloniala sÀtt att hantera opinionen mot kÀrnkraftsbygget. Samisk mark var nÄgot man kunde prata om, men pÄ kartan och i verkligheten var signalen tydlig: AltaÀlven och omrÄdet dÀromkring tillhörde norska staten.
I 20 graders kyla bedrevs kamp mot grÀvmaskiner, medan polisen vÀrmde sig vid brasor de gjort av demonstranternas plakat och tÀlt. Ett tiotal demonstranter svarade med hungerstrejk, andra kedjade fast sig i varandra med kedjor som det tog 17 timmar att sÄga isÀr.
Symbolisk sprÀngning
Carl-Magnus Helgegren, till vardags stationerad i LuleÄ, har mött flera av de som var med dÄ det begav sig. Tillsammans med reportern Johan Bergström, som hÀktades och utvisades frÄn Norge dÄ han skulle rapportera frÄn Altademonstrationerna, har han bilat genom Nordnorge. Turen har gÄtt pÄ grusvÀgar, över fjÀll och ut i nÀrapÄ obefolkad vildmark.
En ofta omskriven, men likvÀl medieskygg karaktÀr som figurerar i Helgegrens dokumentÀr Àr Niilas Somby. DÄ de flesta redan gett upp hoppet om att vinna kampen, satte sig Somby pÄ sin skoter med en packe sprÀngmedel i ryggsÀcken. MÄlet var att markera sitt missnöje med en symbolisk sprÀngning bredvid en strategiskt viktig bro pÄ vÀg upp mot dammbygget. Under aktionen sprÀngde Somby av sig ena armen och ett öga.
Trots att det rörde sig om en demonstrativ akt, dÀr ingen kom till skada eller nÄgra materiella vÀrden gick om intet, dömdes han till ett av lagens strÀngaste straff: mordbrand.
I Helgegrens dokumentÀr redogör Somby sjÀlv för hur det gick till dÄ han lyckades undfly 20 Är i fÀngelse genom att inbilla fÀngelseledningen att han blivit tokig av att inte fÄ sörja sin avsprÀngda arm. Och hur han dÀrefter flydde till Kanada under falskt pass och levde gömd bland indianstammar som Àven adopterade honom.
Helgegren tror att en förutsÀttning för att dokumentÀren skulle kunna göras var att han de facto körde ivÀg för att möta alla parter pÄ plats. Processen kom att bli anstrÀngande, kostnads- och tidskrÀvande men resultatet blev samtidigt desto bÀttre.
- MÄnga uppskattade nog att en person utifrÄn kommit för att skildra en frÄga som betytt sÄ mycket för samerna. Historiskt sett har det funnits ett uppenbart svenskt ointresse för Alta-konflikten och dess efterdyningar, resonerar Helgegren.
Lagstadgade rÀttigheter
Helgegren redogör Àven för hur Alta-konflikten kom att betyda oerhört mycket för samer i Norge, Àven om man inte lyckades stoppa Àlvbygget. Inte minst var kampen avgörande för senare lagstadgade samiska rÀttigheter.
- Norska samer fick sin frihetsperiod i och med Alta-konflikten, nÄgot som aldrig skedde hos oss, berÀttar han och fortsÀtter:
- Min förhoppningen Àr dock att min dokumentÀr berÀttar om ett bredare engagemang, dÀr tusentals mÀnniskor slöt upp för en betydelsefull sak - ungefÀr som under andra vÀrldskriget dÄ Sverige tordes deklarera att "Finlands sak Àr vÄr".
Alta-konflikten sÀnds i dag klockan 14.00 i Sveriges Radio P3.