Martin Ljung - mannen i den vita kostymen

Martin Ljung är död - 93 år gammal. Och minnena vaknar - mina minnen.Under min barndom i Vindarnas hus i Luleå hörde jag talas om honom. Hur det kom sig att mormor och morfar och ett par av mina morbröder kände honom, vet jag inte. Kanske hade han arbetat som springsjas eller hjälp i bageriet, innan han började som smedhalva i Notviken, men när det pratades om honom var det för att han var så speciell - och så rolig - och så detta att han vågat fara till Stockholm för att bli skådespelare och "hur skulle det gå?"Men det gick, han lyckades, blev mer och mer känd och när han var i Luleå tittade han ofta in och satt en stund i mormors kök, på vedbänken - alltid på vedbänken - och pratade och skämtade och "han var sig då så lik" och "tänk, inte ett dugg högfärdig".Jag har ett mycket tydligt minne av ett sådant besök.Upp mot balkongen
Jag är tonåring. Det är sommar. Jag står uppe på min mosters balkong och någon kommer in genom grinden, lång och smal, med svart hår och svart mustasch, klädd i vit kostym och jag känner genast igen honom - Martin Ljung. Och när han tittar upp mot balkongen och får se mig, gör han en svepande reverens med den vita hatten som han håller i handen och försvinner runt hörnet, till köksingången. Jag rusar in och ner till mormor och där sitter han i köket - på vedbänken. Och mormor ojar sig, "han kan ju bli smutsig" och han skrattar och ger henne en kram. Han är en av de få jag sett krama mormor, en av de få som vågat.Och utanför på gatan, precis utanför fönstret till mitt rum, har han parkerat sin bil, en låg liten sportbil. Jag minns inte om den också var vit - som hans kostym - men jag vill minnas den så.Hattarna och slipsarna
Den vita kostymen - "eleganten" Martin Ljung, kostymerna, hattarna, slipsarna på privatbilder genom åren. Ändå förblev han tydligen samme Martin och fortsatte att titta in hos vänner från förr när han var i Luleå.Nu talas det om att hedra Martin Ljung med en staty i centrala Luleå - eller i Notviken? - men jag tror inte på det. Han är inte "staty-typen"! Han skulle nog hellre vilja hedras med det där rummet i Kulturens hus som det också pratats om, högst upp, med utsikt mot Notviken och med fotografier av alla roller och krumelurer han gestaltat genom åren på väggen. Och - om det finns - ett privatfoto av honom i den vita kostymen ...