Med känsla för snö

Vissa frågor besvaras bäst med en annan fråga. Vi sitter i restaurang-vagnen, tåget har just lämnat Murjek. Glider lätt genom ett vitklätt landskap där snön yr över myrarna.  ? Isn?t it obvious? Konstnären Robert Harding vänder blicken mot fönstret. Tycker väl att jag borde förstå det som för honom och 20 andra konstnärer från hela Europa som kvällen innan klev på tåget i Stockholm för att åka till Kiruna och den internationella snöskulpturtävlingen är så uppenbart. Är man som Robert Harding engelsman men bosatt strax utanför Malaga i Spanien utgör snön och vintern en exotisk lockelse, ett äventyr han och många med honom inte gärna vill vara utan. Det hela började för många år sedan efter ett förslag från en god vän. Sedan dess har det blivit många snö- och isskulpturer världen över. Nyligen var han i Alperna. För något år sedan i Japan. Till Kirunas snöfestival återkommer han gärna, här har han varit flera gånger. Och till Luleå, där han också ställt ut på Konstens hus tillsammans med sin svenske kollega Erik Tönnsberg. För 21:a gången i ordningen arrangeras Kiruna snöfestival med tillhörande snöskulpturtävling. Tio två-mannalag kämpar om segern. På tre och en halv dag ska de ha sågat, grävt och med hjälp av olika sinnrika verktyg ha bearbetat de stora snökuberna som står och väntar på dem i Järnvägsparken. Sedan utses segraren av en jury bestående av bland annat konstnären och snöskulptur-kännaren Dan Lestander. Årets skulptörer har valts ut efter inskickade skissförslag och kommer från Tjeckien, Italien, England, Frankrike, Tyskland och Spanien. Sverige representeras av två lag. Över tågfrukosten pratar Robert Harding snökonst med Lars Nordin från Delsbo. De har varit på flera tävlingar samtidigt och tåg-resan ger dem tid att bekanta sig ytterligare, prata lite om utvecklingen inom konstarten och om snökvalitet. Nära till kitch  ? Isskulpturer är lite svåra, det ligger nära till hands att det blir kitsch, säger Robert Harding, som ser att tekniken gått framåt, folk har blivit duktigare på materialet, något som i sig inte alltid är så bra.  ? Det finns en risk att tekniken tar över formen, att man vågar göra omöjliga saker med snön samtidigt som uttrycket kommer i andra hand, säger Lars Nordin. Snöskulpturtävlingarna i Kiruna har genom åren organiserats av olika arrangörer. För att utveckla tävlingen har kommunen bestämt sig för att satsa 400.000 kronor årligen på evenemanget och lämnat över årets tävlingsledningen till konstkooperativet Koncentrat, en ekonomisk förening bestående av konstnärerna Lena Ylipää, Agneta Andersson, Brita Marakatt-Labba, Lena Stenberg, Anita Ylipää och Viktoria Andersson. Alla har de anknytning till Kiruna, även om det bara är Agneta Andersson som bor i själva staden.  ? Jättekul att få ihop till ett medlemsmöte, skrattar Lena Ylipää, och räknar upp bostadsorterna för kooperativets medlemmar: Övre Soppero, Berlin, Luleå och Stockholm. Själv bor hon i Lainio, men nu har hon tillbringat mer än ett dygn på tåget för att personligen kunna möta snöskulptörerna i Stockholm. Stort nätverk Tanken bakom Koncentrat är att konstnärerna ska kunna driva konstnärliga projekt under ett gemensamt tak och vara samarbetspartner till andra liknande grupper. Som exempel nämner Lena Ylipää den nordnorska konstnärsgruppen Pikena på broen, som för några år sedan var initiativtagare till vandringsutställningen Migration, som bland annat visades i Kiruna och Luleå.  ? Vi har olika kompetenser och om vi lägger ihop våra nätverk blir det stort. Vi kan dels ta på oss uppdrag som grupp eller som enskilda konstnärer. Dessutom är det roligt att arbeta under ett gemensamt namn. Koncentrat hade sin officiella debut i samband med Rallarfesten tidigare i vinter där de genomförde en konstpromenad under rubriken Se upp! Konst! som tog med publiken på en stadsvandring genom arkitektur, form och färg och förbi bortglömda skulpturer. Just nu diskuterar de några formgivningsuppdrag och som tävlingsledning för snöskulpturtävlingen tittar de också på hur tävlingen skulle kunna utvecklas.  ? Det här är ju ett ypperligt tillfälle för publiken att få se konsten växa fram, från kub till färdigt verk, säger Lena Ylipää som tillsammans med de andra medlemmarna i kooperativet Koncentrat har många idéer om Kiruna som vinterstad och om konstens möjligheter i det offentliga stadsrummet. Återkommande spektakel Kiruna torde vara en intressant plats för nya tankar, särskilt med tanke på de stundande förändringarna av staden och Koncentrat vill gärna vara med i diskussionerna, men också konkret i utförandet. Efter snöfestivalen åker hon själv till Kirkenes där det varje år vid den här tiden arrangeras Barentsspektakel, något som betyder konstutställningar, teater, litteratur och film. Temat för året är kommunikation, tolkning och språk och Lena Ylipää bidrar som hon brukar med en installation i ämnet. Inför spektaklet i Nordnorge har hon uppdaterat sitt pågående webb-projekt Som att ha snö i vanten(www.snoivanten.nu) som tar sin utgångspunkt i upplevelsen av att vara kvinna i en landsdel med en minst sagt fast och tydlig manlig samhällsstruktur.  ? Det kan vara otroligt irriterande och obekvämt på många sätt. Som att ha snö i vanten. För att stå ut och klara sig måste man kunna garva åt det och hålla en humoristisk underton även om ämnet är brännbart.