Sent på fredagskvällen hade Lukas Moodyssons nya film Container världspremiär på filmfestivalen i Berlin.<br>Den har producerats i största hemlighet, men Moodysson menar att detta inte varit någon uttänkt strategi.<br> ? Jag tycker inte jag är särskilt hemlig. Jag tycker bara att det är tråkigt att prata om något som ännu inte haft premiär, säger han. <br>Container är en film som innan den visats omgärdats av en mängd rykten. Den har sagts vara Moodyssons hittills mest introverta och svårtillgängliga film, och när filmen slutligen visas visar sig detta stämma. Det är en 77 minuter lång närmast kontemplativ resa i det inre. <br>Helt i svartvitt<br>Filmen än helt gjord i svartvitt och två skådespelare agerar i olika miljöer medan en entonig röst läser upp en speakertext som beskriver en människas yttre och inre liv. De två personer vi ser ska uppenbarligen vara en och samma, det vill säga transsexualitet är ett av filmens teman. Och vid utfrågningen efter filmen attackeras Moodysson av en transsexuell, som tycker att han exploaterar dessa människor.<br> ? Transsexualitet är bara ett av många teman. Det är inte huvudtemat. Men jag är inte intresserad av att försvara mig själv, säger Lukas Moodysson.<br> Han fortsätter:<br> ? Folk kommer att tycka väldigt olika om den. Jag tror att få kommer att tycka om den. Ett hål i mitt hjärta var en film som skrek. Container viskar, men på ett väldigt påträngande sätt. Det var väl ungefär fyra personer som tyckte om Ett hål i mitt hjärta. Jag är nöjd om sju personer tycker om Container.<br>Ingen ?art-movie?<br>Han vill inte kalla Container, som han redan tidigt betecknat som en svartvit stumfilm med ljud, för ?art-movie?. <br> ? Det där är sådana begrepp som ni journalister sysslar med. Och den är inte heller en experimentfilm. Alla filmer är experiment.<br>Han vill inte ge sig in på några tolkningar av Container.<br> ? Jag gör filmer, och det är inte upp till mig att förklara dem.<br>Vid premiärvisningen var det många som hade svårighet att samtidigt hänga med i både bilder och det konstanta ordflödet från speakern.<br> ? Man kan se den här filmen genom att blunda och bara lyssna på dialogen, eller också göra tvärtom. Det är tre?fyra filmer som pågår samtidigt. Jag förstår om det kan uppfattas som störande.<br>Moodysson säger att han tycker att karriären går ?jättebra? och att han är glad att ha möjligheten att göra olika sorters filmer.<br> ? Alla kommer från mitt hjärta, och jag är glad och stolt över det. Om de sedan går bra på bio eller inte ... jag tror man måste ta ner det där i en annan skala. För mig skulle det till exempel räcka om den nya filmen bara visades vid den första visningen här i Berlin.<br>Skriver ständigt nytt<br>Håller han på med något nytt? Ja, han säger att han alltid skriver på någonting nytt.<br> ? Sedan är frågan vad det blir. Det är ju inte säkert att det blir en film. Jag måste alltid ha något att göra, men det finns inget som säger att det måste bli film.<br> Det finns de som menar att ?de här svarta filmerna är något han måste få ur systemet, sedan kommer han att göra en Tillsammans II?. Moodysson skrattar.<br> ? Det där är också en journalistisk missuppfattning, att man har en linjär utveckling. Man förändras åt olika håll, och får se vad som händer. Jag kan mycket väl tänka mig att göra en fortsättning på Tillsammans. Jag kunde ha gjort Fucking Åmål igen, men det gjorde jag inte. Jag gjorde en annan film.<br>
