Nyfikenheten var stor innan Klusterfestivalens startskott, Norrbotten Neo, skulle avfyras. På programmet stod det att musikgruppen Norrbotten Neo skulle framföra en hyllningskonsert till den amerikanske ljudkonstnären och kompositören John Cage. För er som inte är kunniga inom området så kan jag berätta att John Cages mest kända komposition heter 4?33??. Den kompositionen består av 4 minuter och 33 sekunder tystnad. Det var också den kompositionen som framfördes först av Norrbotten Neo.
Det som John Cage ville lyfta fram med denna komposition var att göra lyssnaren mer medveten om sin omgivning. Om man har det i åtanke så var Norrbotten Neos framförandet fenomenalt. Tystnaden var så närvarande att man skulle kunna ha hört en nål falla i marken.
Konserten bestod av sex akter, varav de första tre akterna var kompositioner av John Cage. De resterande kompositionerna var skrivna av Karl-Heinz Stockhausen, Morton Feldman och Tristan Murail. Mellan akterna läste violinisten George Kentros ur John Cages novellsamling från 1959.
Eftersom jag är tekniskt lagd så fanns det en akt som jag kommer att komma ihåg länge. Det var Karl-Heinz Stockhausens komposition Spiral som framfördes av klarinettisten Robert Ek. Tillsammans med en kortvågsradio skapade Robert ett ljud som bara kan beskrivas som utomjordiskt. Ljudet påminde starkt om det ljud som utomjordingars skepp gjorde i filmer under 1950- och 60-talet.
Som helhet var konserten mycket stämningsfull och det som fick mig att fortsätta lyssna var min egen nyfikenhet. Norrbotten Neo lyckades tända en låga som jag aldrig trodde skulle tändas. Man skulle kunna säga att denna konsert var min garderob till Narnia. Min port till en värd full av avantgardisk konst.
Under gårdagen blev jag introducerad till en ny värld av ljud. Jag fick höra allt ifrån ljudet som boule-klot skapar när de slår i ett hårt trägolv till rent oväsen som skapades av diverse instrument. Jag kan inte svara på om jag kan ge konserten en tumme upp eller en tumme ned. Men en sak är säker. Det här är inte musik för gemene man. Som jag skrev tidigare så är Cages mest kända verk en komposition utan noter. Folk som uppskattar musik uppskattar harmonisk musik, inte abstrakta noter som är kaosartat framförda för att få lyssnaren att bli medveten om sin omgivning. Man måste verkligen vara odrägligt insatt i abstrakt avantgardmusik för att kunna njuta ordentligt av sådan musik. Jag är öppensinnad, men jag har gränser.