Ny bok/ung: Håller kvar läsaren

Spela falskt är Anna Vikströms fjärde bok och precis som i de tidigare, Kaxiga Katja, När hjärtat skenar och Den bästa hämnden, utspelar sig händelserna bland unga tjejer som idrottar.

Kultur och Nöje2008-03-03 01:45
I Spela falskt har författaren dessutom uppmärksammat ett obehagligt problem som inte minst föräldrar till nyblivna tonåringar brukar oroa sig för. Det handlar om att inte släppa sitt glas, eller att dricka ur flaskor man själv inte brutit förseglingen på. För däri kan någon ha lagt obehagliga piller som kan orsaka fara, ja till och med livsfara. Just detta drabbar också huvudpersonen i Spela falskt, hon heter Kim och och är basketspelare i Örnen, på en hemmahosfest en fredagskväll. Festen är nu inte alls ett FF-party som går helt överstyr, men en där det ändå blir för många gäster och med alkoholhaltiga drycker i köket. Själv dricker Kim läsk, men plötsligt blir hon som förbytt och dansar helt galet innan hon tuppar av. Det går nu någorlunda väl; förutom att kräkas hela första dygnet har hon dock problem med balansen och syner en lång tid efteråt. Men det som blir riktigt obehagligt är att Kim inte vet vem som kan ha släppt pillret i glaset. På festen fanns bara ungdomar, det kan alltså vara någon hon känner så där som man gör i en liten småstad. En miljö Anna Vikström, uppvuxen i Piteå och bosatt i Luleå, vet mycket om. Spela falskt utvecklar sig sedan till en slags ungdomsdeckare. Av en händelse kommer Kim att avlyssna ett bråk i sporthallen. Hon hittar dessutom en kasse med kvarglömda basketskor och några röda tabletter. Vartefter berättelsen fortskrider visar det sig att knarket i påsen inte är någon tillfällighet. Det finns både inne i sporthallen och i basketen, på läktaren och på planen. Något som placerar boken mitt i samtiden där idrotten med sina barer och VIP- loger alltmer går mot att vara ett underhållningsevenemang bland andra. Och som inte heller tryggar idrottshallen till en plats där ungdomar hålls borta från partajandets baksidor. Det är nu inte självklart lätt att som Anna Vikström gör, förena en god historia och ett konkret, lättläst språk med en ambition att diskutera allvarliga samhällsfrågor. Spela falskt håller dock kvar läsaren till sista sidan. Att vi sen ganska direkt fattar att knark är skit är en helt annan sak; Kims hållning till droger är glasklar, och hon är, precis som Vikströms tjejer brukar vara, en görare med en stor portion humor. Huruvida det är psykologiskt trovärdigt vet jag inte. Men i den här boken bidrar hennes personlighet onekligen till att höja spänningen.
Anna Vikström Spela falskt Opal
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!