The Night Visitor är Anna Ternheims fjärde album. Tolv låtar tar plats på skivan som släpps 28 oktober och Ternheim känner sig både trygg och nervös inför skivsläppet. Sedan drygt tre år bor artisten i New York men besöker Luleå och Kulturens hus 31 mars. En spelning som kommer att blandas av såväl nytt, som gammalt material.
Den färska musiken började med ett fynd. En gammal Gibson-gitarr från 1930-talet som lät precis som Anna Ternheim önskade.
- Plonkigt, träigt och gammalt. Den satt som den skulle i händerna. Åh, den är så fin, säger hon.
Anna Ternheim kontaktade Matt Sweeney som arbetat med henne på förra albumet Leaving on a mayday. Han kom att bli, förutom gitarrist, också producent för The Night Visitor.
- Matt Sweeney kontaktade i sin tur Dave Ferguson som är ljudtekniker för plattan. Vi gör också en duett tillsammans. Han har jobbat mycket med musiker, bland annat väldigt nära Johnny Cash. Dave Ferguson är helt grym.
Inspelad i Nashville
Klappat och klart. Dave Ferguson är född och uppvuxen i Nashville, Tennessee. Där finns hans studio och där spelades således plattan in.
- Vi tre är kärnan i den här skivan. Det tog 18 dagar att spela in och mixa tolv låtar. Allt skedde i ett flöde utan avbrott. Hela processen har sett annorlunda ut jämfört med tidigare. Nu har det inte handlat om produktionen. I stället har det varit enormt fokus på framförandet av låtarna.
Ljudbilden på det nya albumet skiljer sig från föregående tre. Inte ett enda piano finns med.
- Efter förra skivan ville jag skala ner soundet, ha mer gitarr, mer akustiskt ljud. Det är mycket "plock-slingor" som vävs samman mellan mig och Matt Sweeney. Publiken kommer nog att ana att jag har lyssnat på folkmusik i Nashville. Jag tror att den här plattan är lite ljusare, men det får publiken avgöra.
Magisk återupprepning
De tolv låtarna på The Night Visitor har något som berör Anna Ternheim.
- Jag har skrivit låtar sedan jag var liten, jag har liksom inget tema. Plattan är en mix av olika relationer till människor och händelser. Jag måste bli personligt berörd för att inspireras, då kan det handla om vad som helst. Annars är det ingen vits att skriva om det. Det är väl det som är den röda tråden på plattan, att det berör mig.
Såklart hoppas artisten att publiken ska känna samma sak. Hon känner sig trygg med skivan, men nervositeten finns där.
- Det är alltid nervöst inför mötet med publiken, kommer de tillbaka? Det är en spöklik återupprepning vid varje ny platta, som är lite magisk. Man måste spela live för att de nya låtarna ska växa i styrka och få liv. Allt nytt blir till slut gammalt.
Besöker Luleå
Trots nytt sound på The Night Visitor är Anna Ternheim tämligen säker på att publiken kommer att känna igen henne.
- Alltså, jag låter ju alltid likadant. Samma sak med håret, vad jag än gör ser det likadant ut. Vad jag än tar på mig så är det alltid svart, haha. Skämt å sido, såklart är det lite annorlunda men visst kommer de att känna igen mig.
31 mars kommer Anna Ternheim alltså till Kulturens hus i Luleå. Med en mamma som är uppvuxen i staden och en mormor i Överkalix, ligger Norrbotten Anna Ternheim varmt om hjärtat.
- Publiken är otroligt varm och välkomnande i Luleå. Väldigt tyst, fast på ett bra sätt. Genuint. Jag har haft väldigt bra spelningar hos er. Det kommer att bjudas på en del äldre låtar, men mycket blir nytt.