Opera om Bellman pÄ sÀtt och vis
Kultur och Nöje2006-09-14 06:00Om en vecka, precis, Ă€r det urpremiĂ€r pĂ„ PiteĂ„ kammaroperas största satsning nĂ„gonsin, God natt Madame! om nationalskalden Carl Michael Bellman. TonsĂ€ttare Ă€r Jan Sandström som i fjol höst gjorde stor succĂ© pĂ„ Göteborgsoperan med operaförestĂ€llningen K som i Kafka. För librettot svarar Kjell Peder Johansson vilken nu bredvid titlar som radioman, skĂ„despelare och musiker absolut bör lĂ€gga librettist. Tidigare har han bland annat skrivit och regisserat operan Nisse för just PiteĂ„ kammaropera. <BR>Torsdag 21 september gĂ„r alltsĂ„ God natt Madame! upp pĂ„ den försÂta scenen, givetvis i PiteĂ„, under sin nordliga turnĂ©. Sundsvall blir den sydligaste utposten medan man i UmeĂ„ ger fyra förestĂ€llningar pĂ„ Norrlandsoperan. Men i LuleĂ„ Ă€r det i stort sett redan slutsĂ„lt. <BR>- Det finns nĂ„gra ströbiljetter kvar, berĂ€ttar producenten Kjell Englund som ocksĂ„ poĂ€ngterar att LuleĂ„publiken i dag vet att det gĂ€ller att skynda sig att boka biljetter dĂ„ evenemang lĂ€tt blir utsĂ„lda. <BR>God natt Madame! Ă€r den första operan om Carl-Michael Bellman nĂ„gonsin i Sverige och man Ă€r pĂ„tagligt glad över att hinna före alla andra, inte minst Drottningholmsteatern i Stockholm. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Ett ovanligt arbetssĂ€tt</STRONG> <BR></SPAN>Bakom uppsĂ€ttningen finns ett stort intresse för personen och poeten hos bĂ„da upphovsmĂ€nnen. Men det var Jan Sandström som la fram idĂ©n för Englund. <BR>- I samma veva sĂ„g jag en annan opera som kammaroperan satte upp, Nisse. Den hade en spĂ€nnande dramaturgi, det fanns inga döda punkter. Jag frĂ„gade vem som hade gjort den och Kjell Englund svarade "Det Ă€r Kjell-Peder", berĂ€ttar Sandström. <BR>PĂ„ den vĂ€gen Ă€r det och de tvĂ„ grannarna, som tidigare bara kĂ€nde varandra flyktigt, har skapat sig en för musikteater mycket speciell arbetsprocess. I stĂ€llet för att som i vanliga fall fĂ„ ett fĂ€rdigt libretto att tonsĂ€tta har operan vuxit fram steg för steg. <BR>- Ganska snart började vi gripa in i varandras omrĂ„den, sĂ€ger Jan Sandström. Den första text Kjell Peder Johansson skrev var en aria, eller egentligen en rimmad dikt, att sjungas av Lovisa, Carl Michael Bellmans hustru. Försiktigt lĂ€ste han upp den för tonsĂ€ttaren som genast började arbeta: <BR>- Han har skrivit en hit, sĂ€ger Kjell-Peder Johansson. <BR>SĂ„ngen kallar han en graviditetsÂaria dĂ„ Lovisa, Paula Hoffman-Fröling, sjunger till sitt ofödda barn. Lovisa som för övrigt har en viktig roll bredvid operans "gubbar" Bellman, Olle Persson, och Gustav III, Johan Christensson. <BR>Och inspirerad av att lĂ€sa text om och av Carl Michael Bellmans har det fallit sig sĂ„ att inte bara ariorna, utan hela texten Ă€r rimmad. Det allra första mötet mellan text och musik har följts av mĂ„nga liknande stunder i Sandströms arbetsrum, dock med tillĂ€gget att man dokumenterat mötena pĂ„ band. Jan Sandström har spelat in Kjell Peder Johanssons muntliga, gestaltade skisser för att sedan skriva musik. Redan i det talade finns ibland anslaget i kompositionen. <BR>- Jag skriver mycket pĂ„ rytm, sĂ€ger Kjell Peder Johansson som sjĂ€lv skrivit rock- och popmusik. <BR>Men arbetet har ocksĂ„ fungerat Ă„t det motsatta hĂ„llet. Regissören har ifrĂ„gasatt och letat efter det spelbara i dramatisk mening. Har detta saknats har till exempel takter helt enkelt tagits bort. <BR>- I stĂ€llet för att stryka pĂ„ scenen har vi kunnat vara förutseende, sĂ€ger Sandström som menar att arbetssĂ€ttet absolut har pĂ„verkat kompositionen, sĂ€rskilt i frĂ„ga om tajmingen. <BR><SPAN class=mr><BR><STRONG>Inspirerad av 1700-talet</STRONG> <BR></SPAN>Musiken kommer ocksĂ„ att lĂ„ta mycket Bellman, dock utan lutan som Ă€r för tonsvag. I stĂ€llet vĂ€ljer man cembalon, ett annat instrument frĂ„n perioden, som tillsammans med strĂ„k- och blĂ„sinstrument utgör sĂ€ttningen i en orkester inspirerad av 1700-talets wienklassicism. Kammaroperan Ă€r dĂ€rför förstĂ€rkt med hela Norrbottens kammarorkester till 15 personer som ocksĂ„ kommer att befinna sig pĂ„ scenen, men bakom en slags vĂ€v. Osynliga eller synliga beroende pĂ„ vad belysningsmĂ€stare och regissör vill. Dit har man nĂ€mligen Ă€nnu ej kommit i den konstnĂ€rliga processen. DĂ€remot har man tidigt valt att ha med tvĂ„ dansare som fĂ„r accentuera olika delar av berĂ€ttelsen. <BR>Valet av sĂ„ngsolister Ă€r förstĂ„s betydelsefullt i en sĂ„dan hĂ€r satsning. SĂ€rskilt viktigt har det varit att fĂ„ rĂ€tt person till huvudrollen som Bellman. Den görs av barytonsĂ„ngaren Olle Persson. <BR>- Olle var faktiskt en förutsĂ€ttning. Han var klar innan en enda not var nedskriven, sĂ€ger Kjell Englund. <BR>Ăven om operan handlar om en historisk person har man inte varit ute efter nĂ„gon politisk korrekthet eller efter att följa en med verkligheten överensstĂ€mmande kronologi, utan sökt den konstnĂ€rliga friheten. DĂ€rför Ă€r God natt Madame! en opera om Bellman "pĂ„ sĂ€tt och vis". BerĂ€ttelsens utgĂ„ngspunkt bygger dock pĂ„ det faktum att han sjĂ€lv skrev en opera, Fiskarena. Mest verkar det Ă€ndĂ„ vara en musikteaterförestĂ€llning om sorg och kĂ€rlek, om livskĂ€nslan och om konstnĂ€rsskapet. <BR>- Ăven nĂ€rheten till Karon förhöjer livskĂ€nslan, sĂ€ger Jan Sandström.