På spaning efter den lukt som flytt
En luktutställning öppnar i finska Torneå. Där kan man gå runt och förnimma dofter av alla de slag. Luktsinnet når ner i vårt medvetandes mörka och djupaste skrymslen och vrår.
På luktutställningen Onko hajua? (en ordlek som i översättning blir både Luktar det? och Har du en aning?) i Tornedalens landskapsmuseum i Torneå kan man gå runt och förnimma dofter av alla de slag. Utställningen är gjord för skolbarn, men passar alla åldrar. Besökaren kan doppa näsan i burkar med kryddor, téer, mögelost och andra doftprover. I en mörklagd avdelning trevar man sig fram och känner hur det doftade i repslageri, skinnbod, spinneri och andra gamla verkstäder. Om tröttheten infinner sig slår man sig ned på ett femhåligt utedass för att begrunda luktvärldens utveckling.
På pressvisningen berättar museipersonalen om Torneås och Haparandas lokala luktlandskap. I dag är det främst maltdoften från Lapin Kulta och sulfitdoften från Kemis två pappersfabriker som vid olika väderlek omvärver gränsstäderna. Bilavgaser, doften från grillkiosker och urinlukt från undanskymda vrår bidrar till helheten. Lukter kan verka som tidsmaskiner, men det är ändå svårt att säga hur det luktade här exempelvis under medeltiden, konstaterar museichefen Henri Nordberg. Mer än punktvisa nedslag är svårt att göra. Det är i alla fall tydligt hur överklassen var de första att dölja och eliminera dofterna. På en bild visar Nordberg hur den ryske tsarens imponerande utedass var utrustat med en hög skorsten för att sörja för ventilationen.
Under de senaste decennierna har den kemiska industrin tagit fram mängder av produkter för att dölja eller framhäva lukter. Den tidigare vanliga svettlukten har i hög grad eliminerats med deodoranternas intåg. Barnen har luktsuddgummin; diskmedel och rengöringsvätskor luktar ofta citron. För att trigga presumtiva köpare förstärker biltillverkare numera den lockande nybilsdoften. För dem som åtminstone i sinnet vill föryngra sitt gamla åkdon finns dessutom nybilsspray av märket "NU Car" ute på marknaden.
Konstnärligt har luktmediet varit svårt att använda. Försök med luktbio görs med jämna mellanrum, antingen genom att lukter blåses in i salongen, eller att biobesökare själva får frammana sensationerna, exempelvis genom att skrapa på preparerade luktkort. Problemet brukar vara att det är svårt och omständligt att kontrollera och snabbt byta lukter. Ett försök att lyfta in lukten i konstvärlden gjordes på Helsingfors konstmuseum Kiasma för några år sedan. En stor sal fylldes av krukor med doftande innehåll från hela världen, både behagliga och verkligt frånstötande. I Helsingfors bor också luktkonstnären Hilda Kozari. Hon har bland annat skapat tre olika parfymer som ska representera Helsingfors, hennes tidigare hemstad Budapest samt Paris.Fotnot: Luktutställningen i Torneå pågår till och med 12:e november.
Så jobbar vi med nyheter