I centrum för historien, en samisk familj som möter samtidens nya krav. Rennäringen ses inte som lönsam samtidigt som mineralindustrin vill bygga en gruva.
Same ställs mot same. Familjens mor som värnar gamla tankesätt, där naturen, besjälad av Gud inte är till salu. Hennes bror som ser gruvetableringen som bygdens framtid. Här finns också den yngre generationen. Ingá Márjá Sarre, övertygande i rollen som den revolutionära och upproriska renägaren Risten Biret som ställt sig på barrikaderna för att kunna fortsätta med rennäringen - hennes arv, liv och andningsluft. Och så den mer eftertänksamma kompisen Elle Sárá, gestaltad av Anja Saiva Bongo Bjørnstad som söker en fredligare samförståndsväg in i framtiden för samerna men som även funderar över sitt framtida yrkesval. Stanna kvar eller flytta för att utbilda sig och jobba med något helt annat.
Frågorna som ställs i pjäsen har med andra ord bärighet även för oss som bor i norr. Naturen och samernas, liksom övriga medborgares, livsvillkor kontra arbetstillfällen som gruvetableringar kan ge. Tankarna går genast till turerna och motståndet runt Kallakgruvan i Jokkmokk, men också andra mindre lyckade gruvetableringar som Northland Resourses. För vad finns kvar när malmen är slut eller om en gruva inte lyckas och läggs ned?
Det är den samiska dramatikern Sven Henriksen, tillika berättare och sångare, som står för manuset i denna musikteater. Han spinner också föreställningens nät av frågeställningar runt samiska framtidsfrågor i text och sång. Det är bitvis poetiskt men framförallt mycket politiskt.
När ska man sätta ned foten? Får man ta lagen i egna händer när den samiska kulturen står inför utplåning? Får man spränga en bro med risk för andra människors liv när framtiden står på spel?
Föreställningen söker även omfamna andra konflikter inom den samiska kulturen. Här finns självmorden som forskning visat är överrepresenterade bland samer, främst unga män. Men också homofobin och rasismen, även om de är underordnade den stora framtidsfrågan. Kan den samiska kulturen överleva om de yttre betingelserna förändras och det som tidigare varit renbetesland blir till exempelvis gruvsamhällen?
Några svar ges inte, snarare ytterligare frågor om vad vi lever för. Vad som verkligen är viktigt i livet.
”Kanske räcker det med mat på bordet och att bli älskad”
Något att fundera över.