Renässans för pomorerna
- Vi började arbetet för 20 år sedan, berättar Ivan Moseev. Perestrojkan var igång och det kändes som en öppning för minoriteterna i Sovjet. Jag studerade medicin vid Medicinska universitetet och engagerade mig för pomorernas rättigheter. Det växte till en stor rörelse med mer än 1.000 personer, och vårt mål var att skapa en pomorrepublik. 1993 kom så den våldsamma konflikten mellan president Jeltsin och parlamentet, som slutade med beskjutningen av parlamentsbyggnaden i Moskva. Efter det betraktades vi och alla andra rörelser som separatister.
Driver pomorernas sak
Ivan Moseev lämnade läkarbanan och började arbeta som journalist. Som skribent och chefredaktör på tidningen Business Class kan han påverka och driva pomorernas sak, och han har flera kollegor som gör likadant. Man samlar också in gamla pomorord för att bevara språket. När Ivan Moseev var barn brukade hans mormor brukade säga:
"Vi är inte ryssar, vi är pomorer. Vi är inte "nordliga människor" som sovjetmakten kallade oss alla i norr." Mormor och hela släkten hade fått känna på förtrycket under stalintiden, då de kallades kulaker och bestraffades och deporterades. Längre tillbaka i tiden förföljdes kyrkligt aktiva pomorer för att de var "bez popov", och inte ville använda präster i församlingarna. Pomorerna var dessutom självägande och blev aldrig slavar som i andra delar av det feodala Tsarryssland
- Pomorernas förfäder kom inte bara från Novgorod utan var också uppblandade med finsk-ugriska stammar. Finska ord och ortsnamn lever kvar. Ortsnamn som Pinega, Toima och Onega är inte ryska. Orden kompass och väg heter på pomorspråket matka, det finska ordet för resa. Fisken kambala (flundra) heter på finska kampela, ordet chum för kåta och tulen för säl är också gamla pomorord som lånats in till ryskan, och så vidare.
Ord som inte finns i ryskan
Jag ber Ivan Mooseev tala på pomormålet. Satsmelodin är livfullare än ryskans lugna lunk, och många ord uttalas annorlunda än i ryskan. En hel del ord är pomorord, som inte finns i ryskan.
Vilka är då pomorer i dag?
- Man brukar tala om olika kriterier: hemland, språk, religion, historia, kultur. Numera säger ryska lagen att alla kan kalla sig vad de vill. Under ryska folkräkningen 2002, där man kan ange etnisk tillhörighet, kunde man för första gången i historien kryssa för rutan pomor. Det var nummer 208 på listan, minns Moseev. Cirka 6.500 personer kryssade i pomorrutan. Men det var många som inte kände till möjligheten, eller inte tänkt på sig själva som pomorer. Företaget FORIS gjorde år 2003 en social undersökning där man ville veta vad folk i Archangelsk stad känner sig som: 40 procent ansåg sig vara "nordbor", 13 procent identifierade sig som archangelskbor, tio procent tyckte att de i första hand tillhör arkhangelskregionen, medan tre procent ville kalla sig pomorer.
Ursprungsbefolkning
Målet för Moseev och de andra eldsjälarna är att pomorerna tas upp på den federala listan över ursprungsbefolkningar, som i dag omfattar cirka 50 folk. Att erkännas som ursprungsbefolkning skulle återge pomorerna ett hemland. Man skulle få pengar att bevara språk och kultur, och rättigheter över land och vatten, exempelvis att fiska på det egna området.
För två år sedan gavs nenetserna i norr ensamrätten att fiska längs Kaninhalvön, och samtidigt stängdes pomorerna ute från sina traditionella fiskevatten.
Men nenetserna fiskar inte, de är tundrafolk, säger Moseev. Pomorerna har också mist fiskevatten i de stora älvarna. Dit kommer numera rika utlänningar och tar upp fisken medan lokalbefolkningen inte har råd att betala de höga avgifterna.
Traditionella pomorområden som Pinega och Mezen är fattiga, och befolkningen minskar nu stadigt. Problemen är stora och alkoholismen utbredd. Man måste förstå orsakerna och inte säga att de människorna är dåliga, säger Ivan Moseev med patos.
Kampen för att bli erkänd som ursprungsbefolkning liknar Moseev vid ett utdraget schackspel. Archangelsks viceguvernör har sänt in en ansökan om att erkänna pomorerna. Svaret från Moskva har varit negativt, men man har inte velat lämna något skriftligt svar, så hela frågan hänger fortfarande i luften. Utan skriftligt dokument kan man inte gå vidare, exempelvis till Europadomstolen i Strasbourg. Pomorföreningen har ett par kända professorer från Archangelsks universitet på sin sida och har också draghjälp av några ledamöter i ryska parlamentet. I dag har föreningen 24 aktiva medlemmar. 700 personer vill bli med i föreningen, men med Putins nya lag mot ickeofficiella organisationer skulle en större organisation skapa stora problem och risk för att föreningen skulle upphöra.
Tror på renässans
Det finns många saker som pomorivrarna skulle vilja göra - lära ut språket till barnen, trycka böcker, få igång sändningar i radio och TV. Men vägen dit är lång. Ivan Moseev lyssnar intresserat när jag berättar om villkoren för de erkända nordsvenska minoriteterna meänkieli och samer.
- Vi presenterade boken här i Archangelsk. Äldre inflyttade personer från Pinega grät när de fick höra sitt gamla språk, berättar Moseev.
Han vill tro på en renässans för pomorfolket. Efternamnet Moseev kommer från Moses.
- Jag är optimist. Moses arbetade i 40 år för sin sak. Jag kan också jobba 20 år till.
Så jobbar vi med nyheter