Det hĂ€nder mycket i Norrbotten just nu. Efter Ă„r av dystra profetior mĂ„las en helt annan bild upp. Plötsligt talas det om tillvĂ€xt ? gruvnĂ€ringen i MalmfĂ€lten, testbilsverksamheten i Arvidsjaur och Arjeplog, IKEA-varuhus i Haparanda. <br>Optimismen spiller över Ă€ven till andra branscher och nĂ€r den statliga orkesterutredningen presenterades hĂ€rom veckan föreslogs bland annat Norrbotten Big Band att bli en av de första jazzensembler nĂ„gonsin att fĂ„ ett sĂ„ kallat nationellt orkesteruppdrag, vilket betyder statliga pengar riktade direkt till musikertjĂ€nster.<br>Nu har Statens KulturrĂ„d beslutat att ge tvĂ„ miljoner kronor till Norrbottens Kammarorkester och deras satsning pĂ„ att bygga upp en ensemble för samtida musik, för övrigt den enda fast anstĂ€llda ensemblen i sitt slag i landet.<br> ? NĂ€r ett samhĂ€lle utvecklas mĂ„ste man ocksĂ„ se till att det hĂ€nder saker runt omkring. Kulturen har lĂ€nge fĂ„tt stĂ„ tillbaka, men nu försöker vi vĂ€nda den utvecklingen, sĂ€ger landstingsrĂ„det Kent Ăgren och hĂ€lsar vĂ€lkommen till en presskonferens dĂ€r han sjĂ€lv representerar den regionala nivĂ„n, LuleĂ„s kommunalrĂ„d Karl Petersen den lokala och Statens kulturrĂ„ds generaldirektör Kristina Rennerstedt den nationella.<br>Men sĂ„ Ă€r det inte heller varje dag man i Sverige satsar pengar pĂ„ nya musikaliska ensembler och egentligen fattas bara PiteĂ„s kommunalrĂ„d Peter Roslund för att göra bilden komplett. För satsningen pĂ„ en ny orkester har att göra med samspelet mellan dessa olika aktörer och pĂ„ en kulturpolitik som bygger pĂ„ en ekonomisk fördelning och samarbete mellan stat och regioner. I det hĂ€r fallet innebĂ€r det att kommunerna i PiteĂ„ och LuleĂ„ satsar 750.000 kronor var, Norrbottens lĂ€ns landsting 1,5 miljoner kronor, medan KulturrĂ„det gĂ„r in med tvĂ„ miljoner av sökta tre för det första Ă„ret. <br> ? Vi tar av vĂ„ra sĂ„ kallade utvecklingspengar till att börja med och Ă€ven om man söker för ett Ă„r i taget innebĂ€r Ă„tagandet sannolikt att det i praktiken kommer att handla om en försöks-period pĂ„ tre Ă„r. SlĂ„r försöket vĂ€l ut blir det senare en diskussion om verksamhetspengar, sĂ€ger KulturrĂ„dets Kristina Rennerstedt.<br>I Sverige har man i Ă„ratal talat om behovet av en fast ensemble för samtida konstmusik. Personligen blev Kristina Rennerstedt övertygad om att ensemblen skulle kunna skapas just i Norrbotten efter att ha mött bĂ„de -politiker och företrĂ€dare för musiklivet hĂ€r.<br>VĂ€rdefulla kontakter<br>De som övertygade henne mest var Petter Sundkvist, dirigent och konstnĂ€rlig ledare för Norrbottens Kammarorkester, och Norrbottensmusikens Kjell Englund, producent och chef bĂ„de för kammarorkestern och PiteĂ„ Kammaropera. <br>Tillsammans har de ?krattat manegen?, inte minst nĂ€r det gĂ€ller repertoaren. MĂ„lmedvetet hĂ„llit sig till musik skapad bĂ„de före och efter den svenska orkesterrepertoarens mainstream-period 1850 - 1914 och strategiskt knutit vĂ€rdefulla kontakter med intressanta musiker.<br>Hittills har de haft tillgĂ„ng till Norrbottens Kammarorkester, som drivs med statliga orkesterpengar som rĂ€cker till projektanstĂ€llningar cirka 40 dagar per Ă„r, samt PiteĂ„ Kammaropera, som fungerar pĂ„ liknande sĂ€tt. <br>Nu Ă€r mĂ„let att i framtiden anstĂ€lla nio musiker ? fem strĂ„kmusiker, en pianist/cembalist, en slagverkare, en klarinettist, en flöjtist ? som kan framtrĂ€da som egen ensemble med en repertoar som bĂ„de omfattar den samtida och den tidiga musiken, men ocksĂ„ ska fungera som ryggrad i Norrbottens Kammarorkester och PiteĂ„ Kammaropera.<br> ? Det hĂ€r ger oss helt andra möjligheter. Med en fast anstĂ€lld ensemble av hög konstnĂ€rlig kvalitet kan vi utveckla en rad omrĂ„den. Vi kan arbeta pedagogiskt, göra inspelningar, utveckla olika former av samarbeten med andra omrĂ„den, till exempel filmindustrin i Norrbotten, och specialsy olika framtrĂ€danden för olika sammanhang, bĂ„de i Norrbotten, men ocksĂ„ nationellt och internationellt, sĂ€ger Petter Sundkvist, och talar om PiteĂ„s kommande konserthus Studio Akusticum som ?en experimentgryta?.<br>Det Ă€r dĂ€r man ska hĂ„lla till och dĂ€rmed blir delar av Norrbottensmusiken utlokaliserad till grannkommunen i söder, nĂ„got LuleĂ„s kommunalrĂ„d Karl Petersen enbart ser positivt pĂ„. <br> ? Det innebĂ€r att stĂ€derna knyts samman i ett mycket handfast kulturellt samarbete.<br>Redan nu har man börjat föra samtal med tre intressanta nyckelpersoner och vid Ă„rsskiftet rĂ€knar Kjell Englund med att man kontrakterat sex musiker.<br> ? Det Ă€r en grannlaga uppgift att skapa en musikensemble, inte minst sett ur social synpunkt, sĂ€ger Kjell Englund, som inser svĂ„righeterna, inte minst nĂ€r det gĂ€ller att fĂ„ namnkunniga musiker att flytta norrut.<br>Omfördelning<br> ? Men de ska ju inte sĂ€tta sig under en gran, utan i hĂ€ndelsernas centrum. Den konstnĂ€rliga utvecklingen av konstmusiken sker inte lĂ€ngre i de stora symfoniorkestrarna och vi ska se till att det sker i Norrbotten som inte Ă€r sĂ„ belastat av traditioner, vilket kan vara en fördel just nu. <br>Sammanlagt ger KulturrĂ„det 800 miljoner kronor Ă„rligen i anslag till svensk scenkonst. Kristina Rennerstedt sticker inte under stol med att varje satsning pĂ„ ett nytt verksamhetsomrĂ„de innebĂ€r en omfördelning av resurserna. <br> ? Norra Sverige har varit skonade frĂ„n neddragningar de senaste Ă„ren, vilket bland annat har att göra med de kulturpolitiska mĂ„len som sĂ€ger att kulturen ska nĂ„ alla medborgare och staten har tagit hĂ€nsyn till att mycket blir dyrare hĂ€r till följd av avstĂ„nden. Men bĂ„de i VĂ€sterbotten och i Norrbotten har landstingen och kommunerna satsat en hel del pĂ„ kulturen och det vill vi frĂ„n den statliga nivĂ„n möta eftersom vi bedömmer att det hĂ€r finns en vilja och dĂ€rmed förutsĂ€ttningar för en utveckling.<br>
