Tänk dig Sofia Jannoks ljudmålande röst som en pensel. Kirunas ljusa natt är den vita duken. Varje ton hon tar en droppe färg. Så målar Jannok fram, jojkar - ja, vad? Före varje låt berättar hon lite på svenska om vad som ska komma, något om midnattssol, om ledarrenen som inte längre kan föra flocken hem, om att få vila i livets mitt och att vinden kommer och går men fjället det består. Flera hundra människor står och lyssnar på det samiska musikarvet, jojken som förutom att vara folksång har varit religion, det som ansågs så hedniskt och okultiverat av kristendomen att det trängdes ut ur samhället och därför låter ålderdomligt än i dag för det slutade utvecklas. Sången är kärnan; som tråkigast när den är meditativ, och drömsk, som bäst när den är intensiv och a cappella och trummorna slår en hård och fast urfolkstakt. Arrangemanget med den akustiska trion känns för jazzig för att förmedla kraft. Lätta klinkande pianotoner, glidande bas som ibland gnisslar som en fiol och lätta anslag på trummorna för mig bort från de gröna solbelysta fjällen till en cocktailbar på Söder med glättig bakgrundsmusik. Mari Boine goes Victoria Tolstoy.Same möter kaffe latte när hennes breda röda skärp matchar pianistens röda stuprörsjeans och hans svarta stockholmsbågar matchar hennes finklänning. En ensam Jannok i snickarbyxor och kanske en liten handtrumma, med fjället bakom och nystucken av något bi så hon riktigt vrålade ut allt det där om midnattssolen och den stackars ledarrenen som inte hittar hem hade tillfredställt så mycket mer än när det nu paketerats i något som nästan liknar kitsch. - Det är bra men det är tråkigt att lyssna, säger en 15-årig tjej i publiken bredvid mig.Jannok kan sjunga, kanhända är hon även en bra poet, men som låtskrivare och kompositör imponerar hon inte. Det är bara i en enda låt jag riktigt känner något, då har jag vänt mig bort från scenen och tittar åt fjället samtidigt som hon nästan skriker ut i a cappella och publiken klappar takt. Annars pendlar låtarna mellan trallig barjazz och sådan sentimentalitet som finns på New Age-skivor med delfinläten.
