Scen/Barn: Underhållning ? men hur kul blir det?

"Över dem alla vinner Pippi, barnet. Hon är starkast, gatsmartast, rikast, mest slängd i käften och inte alls ensammast", skriver Norrbottens-Kurirens Regine Nordström som sett Pippi Långstrump på Kulturens hus i Luleå. Men hon saknar känslan...

Kultur och Nöje2007-04-14 06:00
<P>Pippi Långstrump på turné<BR>Manus och regi: Ingemar Bernthsson<BR>Medverkande: Ingemar Bernthsson, Mathias Sundén och Sofia Zouagui<BR>Mycké nöje i Sverige<BR>Kulturens Hus, Luleå</P>
<P>Kultur för barn. Det kan vara många saker det, inte ens den förra Aktionsgruppen för barnkultur med uppdrag från staten kunde reda ut begreppen. Helt klart är i alla fall att det kan vara underhållning i dess renaste form. På TV eller som levande teater.<BR>Lättast är då att ta en redan etablerad figur ?  gärna lite käck så där som till exempel Anderssonskans Kalle, men förstås mycket  modernare. Bolaget Mycké nöje i Sverige, som gästat Luleå flera gånger, har provat både den alldeles lagom tjocka Karlsson och Pettson innan de nu under Astrids år lånat Pippi Långstrump.<BR>Sedan fortsätter underhållaren med att renodla karaktärsdragen mot buskishållet. En korkad person är genomkorkad, en uppfinningsrik jättefiffig. Det lite mer komplexa hos en person, som att sorgen alltid lurar bakom clowners masker, låter man helst vara. <BR>Riktig underhållning ska förstås även innehålla musik, gärna taktfast och lättsjungen, bäst är förstås om det mesta av den redan är känd. Showdans är ett plus, liksom lättsamma samtal med publiken. Och publiken ? ja den ska helst vara jättestor med ballonger och flaggor från något hamburgerställe. Alla är då mätta och glada, förväntansfulla redan innan.<BR>När Pippi på turné landat i Kulturens hus i Luleå, känns det också precis så i foajén. Den myllrar av barn, föräldrar och äldre vuxna som väntar på sin tur att titta.<BR>Men huset har redan bjudit på Pippikänsla i den musik som svagt tonar ut  och i Konsthallen har man haft Öppen bildverkstad fast det bara är fredag. Där är väggarna och golvet fyllda med kollektivmålningar.  Egentligen var tanken att barnen skulle kunna åka runt med färgen under skurborstar fastsatta på fötterna. En lite väl vidlyftig idé visade det sig, borstar är sköra så det fick bli händerna i stället, och de unga målarna har fått använda allt utom vanliga penslar: roller, potatisstöt, diskborstar, skurborstar, spackel. Stimulera den fria tanken, göra som man vill själv har varit utgångspunkten.<BR>Inne i stora salen på Kulturens hus är det för andra gången den här dagen ungefär 600 barn när Pippi, Sofia Zouagui, medelst akrobatik presenterar sig och sitt långa namn. Men först den klassiska Pippsången från de första spelfilmerna förstås. Showen fortsätter därefter med de korkade tjuvarna Dunder-Karlsson och Blom, de lika korkade poliserna Kling och Klang, Efraim Långstrump och Fru Pruselius. Och över dem alla vinner Pippi, barnet. Hon är starkast, gatsmartast, rikast, mest slängd i käften och inte alls ensammast. Det är helt klart väl genomförd underhållning, men jag vet inte om det är särskilt roligt. Det är något med känslan som saknas.</P>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!