Det hÀr Àr en krönika. à sikterna i texten Àr skribentens egna.
ĂNTLIGEN Ă€r det HĂST igen!<br>Eller i alla fall nĂ€stan. Snart. Inte sĂ„ vĂ€ldigt lĂ„ngt borta.<br>En Ă„rstid som jag (ocksĂ„) tycker om. Den har helt enkelt sina möjligheter som bör tagas tillvara. Ăven om man nu inte behöver gĂ„ till nĂ„gra sĂ„dana extrema ytterligheter som bĂ€rplockning eller annat uppenbart energikrĂ€vande.<br>Hur mycket jag Ă€n har varit med och plockat bĂ€r, sĂ„ har det liksom aldrig blivit nĂ„got mera Ă€n pĂ„ sin höjd en nĂ„gorlunda tĂ€ckning av bĂ€rhinkens botten.<br>Och det kommer man ju inte sĂ„ vĂ€rst lĂ„ngt mot en syltburk med. Om man sĂ€ger sĂ„.<br>Förresten har jag en hel jordkĂ€llare full med syltburkar. Lingon, hjortron, hallon, blĂ„bĂ€r. Det kĂ€nns som om det rĂ€cker för resten av livet.<br>Men en blĂ„bĂ€rspaj sitter ju förstĂ„s alltid fint. FörĂ€rades en sĂ„dan nyligen av en av grannarna. Hon hade gjort den just som den ska göras och redan nĂ€r jag tog första tuggan sĂ„ utvecklades det en klar nostalgivarning: JUST SĂ HĂR ska en blĂ„bĂ€rspaj smaka!<br>NOSTALGIN ANFALLER OCKSĂ hĂ„rt nĂ€r jag Ă€gnar mig Ă„t lĂ€sandet av den första boken frĂ„n Svenskt Seriearkiv, Svensk Seriehistoria dĂ€r huvudtemat Ă€r serietidningarnas framvĂ€xt (SeriefrĂ€mjandet).<br>Thomas Storn har fungerat som bokens redaktör och nĂ€r man slĂ„r upp volymen möts man av serietidningshistoria av den allra mest entusiasmerande och lĂ€ssmittande sorten.<br>Diskussioner Ă€r bortprioriterade till förmĂ„n för berĂ€ttelser<br>Det tycker jag Ă€r helt rĂ€tt. Det gĂ€ller ocksĂ„ att snabba pĂ„ nu sĂ„ man hinner intervjua dem som var med pĂ„ 1940- och 50-talet och hade ansvar för den serietidningsverksamhet som förekom dĂ„. Snart Ă€r de ? ohjĂ€lpligen ? borta för alltid.<br>AlltsĂ„ kan man glĂ€dja sig hĂ€r Ă„t Claes Reimerthis offensivt omfattande intervju med veterantecknaren Göte Göransson, som bland annat kom fram med serien Texas Jim som publicerades i Fantomen. Göransson besökte ocksĂ„ i början av 1950-talet Amerika och reste energiskt kors och tvĂ€rs över kontinenten, bland annat för att lĂ€ra sig mera om indianer och amerikansk historia.<br>Och pĂ„ grund av sin vinnande personlighet kom han pĂ„ ett naturligt sĂ€tt i kontakt med mĂ€nniskor och fick Ă€ven bo hos dem. Gratis. Han betalade för sig med sina teckningar.<br>Göte Göransson gjorde bland annat en hel del omslag till tidningen Illustrerade Klassiker, som jag fascinerades djupt av nĂ€r jag var liten och som för mig ? liksom för sĂ„ mĂ„nga andra ? fungerade som nĂ„got av en inkörsport till böckernas vĂ€rld.<br>Jag har fortfarande kvar en, nĂ€stan intakt, komplett samling av Illustrerade Klassiker. Liksom buntar av andra gamla serietidningar som Seriemagasinet (dĂ€r serien om reportern Steve Roper indirekt inspirerade mig att bli journalist; det var ju tur att jag inte ville bli lastbilschaffis som hans kortsnaggade och med en fimp stĂ€ndigt fastnitad i mungipan sidekick Mike Nomad ? han som alltför ofta brukade bli nerklubbad med en rörtĂ„ng) och sĂ„ Kalle Anka, förstĂ„s!<br>DE SENARE INTE sĂ€llan med de serier som tecknades av geniet Carl Barks. Fast om honom visste man ju inte nĂ„got pĂ„ den tiden, dĂ„ trodde man ju att det var Walt Disney sjĂ€lv som stod för tecknandet (han kunde enligt uppgift knappt dra ett -fungerande streck).<br>I Svensk Seriehistoria, som för övrigt kommer att följas av flera liknande publikationer, föreligger det ocksĂ„ hĂ€rligt informativ lĂ€sning i form av en likaledes omfattande intervju med Rolf Janson, som flera Ă„r innan han 1965 startade bokförlaget Bra Böcker var en av dem som ansvarade för uppbyggnaden av Serieförlaget (senare Semic).<br>Redaktören Jan-E. Israelsson tar vid dĂ€r Janson slutar och berĂ€ttar vidare om det BonnierĂ€gda förlaget och dess tidningar som Fantomen, 91:an och Lilla Fridolf.<br>Boken innehĂ„ller ocksĂ„ ett kapitel om förlagsaktiebolaget Hansa och om dess minst sagt originelle chef Wulf Mitlin, som gav ut Alla Tiders Seriejournal som 1950 hade en upplaga pĂ„ omkring 40.000 exemplar (Fantomen hade dock cirka 72.000!).<br>Allt detta ackompanjeras av Ă„tergivningar av fina gamla tidningsomslag och allmĂ€nt sköna svartvita fotografier frĂ„n ?nĂ€r det begav sig?.<br>De som vill veta Ă€nnu mera rekommenderas att gĂ„ in pĂ„ www.info@seriefrĂ€mjandet.com<br>NUMERA LĂSER JAG inte mĂ„nga nya serier. Martin Kellermans Rocky och Ulf Lundkvists Assar förstĂ„s. Och ibland nĂ„gon Ă„terutgivning av nĂ„gon klassiker, som de i Sverige kanske bara marginellt kĂ€nda amerikanska serierna Pogo av Walt Kelly och Doonesbury av Gerry Trudeau.<br>Men kĂ€nner jag för det sĂ„ kan jag ju nĂ€r som helst börja botanisera i mina med plastade omslag försedda Ă„rgĂ„ngsbuntar av Agent X 9, Western, gamla jultidningar som Blondie, Gyllenbom, Knallhatten, Tjalle TvĂ€rvigg, Biffen & Bananen och en del annat ocksĂ„. Samt alltsĂ„ favvo-objekten Illustrerade Klassiker, Seriemagasinet och Kalle Anka.<br>Katten Malin skulle sĂ€kert kunna försvara en egen serie. Om Ă€n inte kanske direkt som Robert Crumbs Fritz the Cat, sĂ„ i alla fall! Hon förblir i alla fall, helt ohotat, allra bĂ€st.<br>Och till nĂ€sta gĂ„ng:<br>Lev VĂ€l.<br>Samt ihĂ€rdig rekommendation av den aktuella spĂ€nningsromanen MĂ€n som hatar kvinnor av Stieg Larsson (Norstedts), postumt publicerad eftersom författaren avled förra Ă„ret ? bara 50 Ă„r gammal.<br>Jag började lĂ€sa den en tidig kvĂ€ll, fortsatte fram till midnatt, tog en kort paus och lĂ€ste sedan oavbrutet fram till 05.00.<br>Sov nĂ„gra timmar och lĂ€ste sedan ut de nĂ€stan 600 sidorna. SĂ bra var den!
