Seriestrippar avslöjar nationella fördomar

Kultur och Nöje2007-08-22 06:00
EngelsmÀnnen Àr artiga. Tyskarna gillar sitt öl och Àr extremt punktliga. Italiensk administration Àr Ä andra sidan fullstÀndigt kaosartad och i lÀnder som Grekland kan man inte ens vara sÀker pÄ om bussarna överhuvudtaget gÄr.
Vi vet hur det Àr, eller hur? Och dÄ har vi inte ens börjat att prata om danskarnas hygge, finnarnas spritvanor och - ja, herregud - fransmÀnnens alla mÀrkliga nycker.
För 50 Är sedan stegade representanter för Belgien, NederlÀnderna, Luxemburg, Frankrike, VÀsttyskland och Italien in i tjusiga Kapitolinska museerna i Rom för att underteckna det som skulle komma att bli kÀnt som Romfördraget. Undertecknandet ledde till EG:s födelse, ett gigantiskt steg framÄt för de lÀnder som Àgnat större delen av Ärhundradet Ät att försöka ha ihjÀl varandra.

Fortsatta fördomar
50 Är senare kan man dock konstatera att samarbetet inte haft nÄgon större pÄverkan pÄ fördomarna om vÄra grannlÀnder. I dag Àr det svÄrt att förestÀlla sig hur svÄrtillgÀngligt Europa var efter andra vÀrldskriget. StÀderna var sönderbombade, liksom större delen av vÀgnÀtet och tÄglinjerna. De stora flygbolagen hade Ànnu inte lanserats och i bensinransoneringstiderna var bilen inget givet val. LÀnderna hade Àgnat decennier Ät att koka samman hatisk propaganda om sina grannar, propaganda som dessutom hade serverats medborgarna i en tid dÄ fri press pÄ de flesta hÄll var en tanke som Ànnu inte hade tÀnkts. Nu för tiden Àr det mesta annorlunda. Att se vÀrlden Àr för de flesta endast en frÄga om att vilja.

LÀttillgÀngligt Europa
Flygplatskön som jag stÄr i ringlar sig sakta fram till incheckningen. Biljetten till Bryssel kostar 800 kronor. Samma sak gÀller för övriga storstÀder i Europa - med lite framförhÄllning kan man nÄ de flesta huvudstÀder via luften för nÄgra fÄ hundralappar. SnabbtÄg korsar kontinenten och motorvÀgsnÀtet Àr anpassat för lÄngresor med bensinmackar och raststÀllen utplacerade i jÀmn takt mellan Haparanda och Gibraltar. Dessutom har medieexplosionen med internet, TV, radio och tidningar lett till att vi relativt enkelt kan sÀtta oss in i hur situationen Àr i vÄra grannlÀnder.
Européerna blir ocksÄ allt bÀttre pÄ att förstÄ varandra, i takt med att engelskan breder ut sig. Av de resenÀrer som tar plats bredvid mig i planet, finns det troligtvis inte nÄgon som jag inte skulle kunna göra mig förstÄdd inför. MÀrkligt nog verkar det inte spela nÄgon roll för hur vi vÀljer att betrakta varandra.

Samlat klichéer
PÄ seriemuseet i Bryssel pÄgÄr fram till november Europeans look at Europeans, en utstÀllning om hur européerna ser pÄ sina grannar. För att uppmÀrksamma 50-Ärsfirandet av Romfördraget har museet samlat 100 tecknade klichéer och fördomar frÄn ett stort antal lÀnder.
Idén med utstÀllningen Àr fantastiskt smart - en fördom Àr ju precis en karikatyr: förenklad, överdriven och förljugen. Dessutom mÄste seriekonstnÀren med smÄ medel till sitt förfogande klara av att leverera en bild som omedelbart förstÄs av lÀsaren. DÀrför jobbar tecknarna av lÀtt förklarliga skÀl ofta med just den hÀr typen av klichéer.
UtstÀllningen kan snabbt delas upp i fördomar man kÀnner igen (som att belgarna bara Àter musslor, att engelsmÀnnen inte kan laga mat, att polackerna super vodka, att fransmÀnnen spelar dragspelsmusik, att spanjorerna Àr hetlevrade, att italienarna maskar pÄ arbetet och att svenskorna Àr blonda och snygga) och i fördomar som uppenbarligen frodas pÄ andra hÄll i Europa (som att hollÀndarna har nÀsa för goda affÀrer, att bulgarerna tror att de Àr Europas medelpunkt, att fransmÀnnen alltid vill betala med checkar, att esterna Àr extremt lÄngsamma och att rumÀnerna Àr tjuvaktiga).
De flesta mÀnniskor som stÀller sig framför ett konstverk reagerar pÄ ungefÀr samma vis: man letar efter referenspunkter, efter nÄgot man kÀnner igen. I just det hÀr fallet innebÀr letandet efter referenspunkter att man söker förtvivlat efter fördomar man kÀnner igen och blir glad nÀr man hittar nÄgon. Detta lÀmnar sÄ klart kvar en nÄgot olustig kÀnsla hos betraktaren, men fÄr en ocksÄ att fundera över hur lite vi kÀnner till om vÄra grannars syn pÄ omvÀrlden.

SĂ„ lite vi vet
Hur ser till exempel ungrarna pÄ bulgarerna? Belgarna pÄ fransmÀnnen? Tjeckerna pÄ danskarna? Fördomar frodas av nationalism, men de Àr faktiskt ocksÄ nationella till sin karaktÀr - vi bryr oss helt enkelt vÀldigt lite om andras fördomar. SÄ till vida vi inte drabbas av dem sjÀlv, vill sÀga.
Europeans look at Europeans Àr pÄ mÄnga sÀtt en rolig utstÀlllning som kommer Ät nÄgot vÀldigt sorgligt: hur nÀra vi Àn knyter vÄra grannar till oss, verkar det ÀndÄ alltid finnas plats för förenklingar, överdrifter och lögner i vÄra huvuden. LÀrdomen Àr vÀl i sÄ fall att vi fÄr se till att jobba lite bÀttre med oss sjÀlva. Och pÄ samma sÀtt som en bild kan sprida en fördom vidare, kan den ocksÄ avslöja och visa upp lögnen som det den Àr. 50 Är efter Romfördraget Àr sÄdana bilder lika viktiga som nÄgonsin tidigare.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!