Snitsig hyllning till The King

Om inte Elvis Aaron Presley så strikt hade hållit sig till en kulinarisk diet av Southern Fried Food (som jättestora mackor med massor av jordnötssmör och fyllda med friterade bananer samt stekt bacon, i isterflott, följda av fem-sex stycken dubbla ostburgare och avrundat med någon dignande efterrätt som en Banana Split-glass - och väl att märka detta konsumerades dagligen) så kunde han mycket väl ha fyllt 75 år i fredags. Nu gjorde han inte det, utan dog i stället på en av Gracelands toaletter 1977 vid endast 42 år, med hela blodomloppet igenkorkat av massor med olika mediciner dessutom. Men det är inte från den avslutande tiden man ska minnas Elvis, utan i stället från den tiden; från mitten av 1950-talet fram till cirka mitten av 1970-talet, med några få logistiska mellanrum - när han styrde hela musikvärlden och inte enbart var The King of Rock’n Roll utan The King of the Whole Wide World. Rockabillygänget The Sun Cats, anförda av sin chef och tusenprocentige Elvisdiggare Christer Dahlbäck, genomförde på självaste 75-årsdagen en både snitsig, uppriktigt entusiastisk och värdig tribute To The King, med en kronologisk spelning på Kronans restaurang som innefattade stora sjok från 1950-, 1960- och 1970-talet och en frenetisk spelglädje av det helt korrekta slaget. Publiken, med ett inte oväsentligt inslag av gamla och numera utpräglat prydliga raggare uthängda till årlig vädring, dansade tills korna kom hem och hade hur urkul som allra helst. Och The Sun Cats, med förutom gitarristen och sångaren Dahlgren även trummisen Thomas Rydén, ståbasisten Lauri Valkonen och gitarristen Jaarno Tiihanen (samt med gäster som originalmedlemmen Mikael Sjöberg, orgel och countrysångaren Richard Magnusson), hade plockat ihop en respektingivande repertoar som snittade med bland annat de här numren - med start i 1950-talet: Good Rockin’ Tonight, I’m Left, You’re Right, She’s Gone, Tryin’ To Get To You, Shake, Rattle and Roll, Blue Suede Shoes, Heartbreak Hotel, Hound Dog, Need Your Love Tonight, All Shook Up, Jailhouse Rock. Och fortsättning i 1960-talet med: G.I. Blues, Rock-A-Hula Baby, Can’t Help Fallin’ In Love, Devil In Disguise, Return To Sender, Mess of Blues, Long, Lonely Highway, I Got To Know, Little Sister, Marie’s the Name (Of His Latest Flame), Stuck On You, Suspicion, King of The Whole Wide World, Viva Las Vegas. Avslutning i 1970-talet med: See See Rider, Burning Love, I Can’t Stop Lovin’ You, Polk Salad Annie, Always On My Mind, Let Me Be There, In the Ghetto, Big Hunk O’ Love, Suspicious Minds. En hel representativ del, som synes och höres. Om det saknades någon låt ? Tja, kanske I Got Stung, Wear Your Ring (Up Around Your Neck) och Follow That Dream. Men de kommer väl till 1980-årshyllningen. Så här kan alltså definitivt Elvis Presley erinras om och hyllas. Och vill man läsa böcker om honom så väljer man Last Train To Memphis och Careless Love av Peter Guralnick,
Elvis av Jerry Hopkins och The King On the Road av Robert Gordon. Dem klarar man sig med. För att de är konkurrenslöst bäst.

Snitsig hyllning till The King

The Sun Cats hade plockat ihop en respektingivande Elivsrepertoar.