Som ett bad i ett gigantiskt strÄkhav

Ah, Àntligen fick jag gÄ pÄ en konsert med en fullstor symfoniorkester igen. Det Àr ju inte direkt vardagsmat pÄ vÄra breddgrader sÄ jag mÄste erkÀnna att detta sÄg jag fram emot lite extra.

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2008-04-25 06:00
Hasse Östlund
Detta att fĂ„ bada i ett gigantiskt strĂ„khav, översköljas av trĂ€blĂ„sets alla fĂ€rger och nĂ€stan storkna inför brassets kraft kan jag sakna nĂ„tt sĂ„ infernaliskt. Nu fick jag mitt lystmĂ€te pĂ„ alla fronter och nĂ€r konsertens andra extrnummer, Vallflickans dans av Hugo AlfvĂ©n, klingat ut var det med lĂ€tta steg jag gick till mitt lilla tangentbord för att skriva dessa rader. Konserten började med ett relativt nyskrivet verk av Rolf Martinsson, Open Mind. Stycket skrevs frĂ„n början för att öppna Östersjöfestivalen 2005 men har, nĂ„got som Ă€r fĂ„ nyskrivna verk förunnat, lyckats fĂ„ ett liv efter sitt uruppförande. Och det kan jag verkligen förstĂ„ dĂ„ det Ă€r mycket spĂ€nnande musik. Ett virtuost partitur som krĂ€ver sin orkester men som Malmöiterna klarar med glans. DĂ€rpĂ„ gör kvĂ€llenS solist entrĂ© pĂ„ scenen. Inger Dam-Jensen sjunger sex sĂ„nger av Richard Strauss. Jag mĂ„ste erkĂ€nna att jag inte lyssnat sĂ„ mycket pĂ„ Strauss sĂ„nger tidigare utan mest pĂ„ hans orkesterverk. HĂ€r trĂ€der en mer avskalad och genomskinlig orkesterklang fram och nĂ€r Dam-Jensen tar ton uppstĂ„r verkligt ljuv musik. Hennes röst Ă€r mycket vacker, hennes tolkningar Ă€r nyanserade och orkestern följer henne mycket lyhört. I den femte sĂ„ngen, Wiegenlied, finns ett parti dĂ€r ett engelskt horn dubblerar sĂ„ngstĂ€mman. DĂ„ uppstĂ„r det som jag tycker sĂ„ mycket om, nĂ€mligen att det blir kammarmusik mitt i allt det stora. I den sjĂ€tte sĂ„ngen, CĂ€cilie, finns ett parti mot slutet dĂ€r vi verkligen fĂ„r ett styrkeprov av Dam-Jensen. Det Ă€r starkt och det blir en mycket vĂ€rdig avslutning pĂ„ hennes del av konserten. Konsertens andra del Ă€gnas helt Ă„t Tjajkovskijs tredje symfoni. Det Ă€r ju inget ovanligt att turnerande orkestrar spelar en symfoni av Tjajkovskij men just den tredje Ă€r det. Vad det beror pĂ„ kan man ju spekulera om men hĂ€r finns mĂ„nga typiska Tjajkovskij-delar som jag verkligen Ă€lskar. Ta tillexempel det stora dynamiska omfĂ„nget, frĂ„n svagaste svaga till verkligt startk. HĂ€r finns ocksĂ„ en fantastisk instrumentation för att inte tala om hans förmĂ„ga att verkligen bygga upp ett klimax i slutet av satser. Allt detta framförs otroligt bra av orkestern. Jag imponeras dessutom av den koncentration som dirigenten lyckas hĂ„lla igenom hela framförandet. Varje detalj sitter pĂ„ plats. I orkestern fĂ„r vi dessutom höra ett antal solister som Ă€r spelar mycket bra, framförallt gillar jag fagottistens och hornistens spel i den tredje satsen, mycket virtuost.

Musik 

Konsert med Malmö Symfoniorkester

Solist Inger Dam-Jensen

Dirigent Vassily Siniasky

Verk av Martinsson, Strauss och Tjajkovskij

Kulturens hus, Stora scenen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Kultur och Nöje
Norrbottens lÀn