Sponsringen fortfarande högst marginell

Redan den förra kulturministern, socialdemokratiska Leif Pagrotsky, flaggade i höstbudgeten 2005 för att kultursponsringen bör öka. Då var det ett trendbrott, efter företrädaren Marita Ulvskogs mer återhållsamma hållning. En av den pågående kulturutredningens huvudsakliga uppgift är att söka en breddad finansiering av kulturlivet, en tydlig önskan av kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Men än så länge är sponsringen högst blygsam, visar en ny undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Stockholms handelskammare och organisationen Kultur och näringsliv. Svenska företag sponsrade olika kulturverksamheter med 90 miljoner kronor förra året - cirka en procent av den statligt stödda kultursektorns finansiering. Utöver detta bidrar privata donationer med 21 miljoner kronor. Störst intresse utanför städerna
En förebild som Kultur och näringsliv lyfter fram är Storbritannien, där kultursponsringen ligger på 140 kronor per invånare och år. I Sverige blir motsvarande summa tio kronor. Dessa sponsorpengar går i dag nästan uteslutande till de stora institutionerna, som Kungliga Operan, Dramaten och Moderna museet. Men enligt undersökningen är intresset för sponsring störst hos företagen utanför storstäderna - något som skulle kunna tyda på ett intresse för lokal kultur. Lösningen på problemet är enligt Handelskammarens VD Peter Egardt full avdragsrätt för sponsring. Två av tre företag uppger att de skulle satsa mer pengar med ändrade avdragsregler. Enligt Egardt är det finansdepartementet och Anders Borg som bromsar frågan. Övriga ansvariga ministrar är positiva till förenklade sponsringsregler. Finansdepartementet hänvisar till Anders Borgs tidigare svar på en interpellation om kultursponsring: - Regeringen har redan tagit flera initiativ på skatteområdet som kommer att kunna gynna det svenska kulturlivet, sa finansministern i riksdagen tidigare i vår. Bland kulturinstitutionerna är känslorna för sponsring blandade, visar undersökningen. Vissa befarar minskade statliga bidrag om sponsorintäkterna ökar. Fyra av tio tror att sponsringen påverkar den konstnärliga friheten. Fler rapporter på samma tema
Samtidigt lämnar Riksantikvarieämbetet tillsammans med Nutek, Verket för närlingslivsutveckling, en annan rapport till regeringen, om hur samarbetet mellan kulturområdet och näringslivet ska förbättras. I rapporten föreslås en treårig satsning på kompetensutveckling av inblandade myndigheter, ökade kunskaper om företagande på kulturinriktade utbildningar, och på nätverksbyggande. Uppdraget skulle kosta minst 15 miljoner kronor, pengar som bland annat skulle gå till internationella erfarenhetsutbyten.

Sponsringen fortfarande högst marginell

En ny undersökning från Handelskammaren visar att sponsringen bara står för en liten del av intäkterna i kulturlivet - tvärtemot kulturministerns uttalade önskan. Nu uppvaktar både Handelskammaren och Riksantikvarieämbetet regeringen.