Stefan Gunnarsson skivdebuterar

1985 spelade han in sin första demo. Nu, 25 år senare, är det äntligen dags för hans första album. - Jag är euforisk över att jag har knutit ihop säcken, säger Stefan Gunnarsson. Det är mycket som händer i Stefan Gunnarssons liv just nu. Telefonen har ringt oavbrutet sedan nyheten om hans skivsläpp kom ut. På onsdag nästa vecka blir det releasefest på Berns i Stockholm för hans självbetitlade album. - Det heter Stefan Gunnarsson. Jag tyckte det var helt okej eftersom det handlar om en debutplatta. Ett pressat schema till trots, Stefan Gunnarsson ger som vanligt ett lugnt och nästan filosofiskt intryck när han över en kopp kaffe berättar om den långa vägen till debutplattan. Hur kommer det sig att skivsläppet blev av först nu? - Det beror givetvis på flera olika komponenter. En del av mig vill säga att det helt enkelt tar lång tid att göra sådana här bra saker. Han skrattar och utvecklar resonemanget lite. - Det handlar också om att jag fram tills nu har haft många uppdrag som jag inte har kunnat tacka nej till, en del av dem för att de har varit fantastiskt roliga. Andra på grund av den ekonomiska realitet som gäller för en frilansmusiker. Tidigare när Stefan Gunnarsson har fått frågor om han inte ska släppa en egen skiva har det framskymtat att han har mycket höga krav på sig själv. Är du riktigt nöjd med slutresultatet? - Ja, jag är vansinnigt nöjd. Men visst, när jag lyssnar på skivan är det klart att jag hör något och tänker, "jag kanske skulle ha gjort så där istället". Grunden till skivan är faktiskt den demo han spelade in 1985. Skivans äldsta låt skrev han redan som 13-åring. Egentligen vill han inte beskriva musikstilen, då han anser att det finns lika många sätt att beskriva musik som det finns just musikstilar. - Om jag skulle sätta en etikett på skivan skulle den hamna i poplådan i skivaffärerna. Den har lättillgängliga melodier. Ibland hettar det till och blir lite jazzigt och flummigt. Det går att hitta influenser i låtarna från samtliga årtionden från och med 1950 till 1980. Ingen nostalgi
Någon nostalgiplatta är det däremot inte, understryker han. - Det är modern musik. På demon spelade han alla instrument själv. Skivan har han spelat in tillsammans med sitt band, Rasmus Kihlberg på trummor, Johan Granström på bas och Göran Eriksson på gitarr. Det visade sig vara förlösande för honom att kunna pröva de egna idéerna mot sina bandmedlemmars. - Jag brukar säga att musiken blir bättre av ett blandat genetiskt material, säger han med ett leende. Får skivan en uppföljare? - Det vill jag inte sia om. Men det kommer definitivt mer material från mig framöver.

Stefan Gunnarsson skivdebuterar

25 år efter första demoinspelningen kommer det första albumet från musikern Stefan Gunnarsson som bland annat är känd för Så ska det låta. Varför har debuten dröjt? - Jag har haft många uppdrag jag inte kunnat tacka nej till, säger han.