Striden om Franz Kafkas kvarlåtenskap går vidare

Av den svenska nyhetsrapporteringen de senaste dagarna kan man få uppfattningen att den uppmärksammade striden om författarna Franz Kafkas och Max Brods manuskript äntligen är över. Bankfacken i Schweiz och Israel har öppnats och därmed skulle allt vara frid och fröjd. Men sanningen är att det troligen kommer att dröja länge än innan det omstridda materialet blir offentligt. Under nästan två år har systrarna Eva Hoffe och Rut Wisler stridit med en domstol i Tel Aviv om rätten till Kafkas och Brods kvarlåtenskap. Systrarna anser sig ha fått och ärvt materialet av sin mor Esther Hoffe, som var Brods assistent till hans död 1968. Enligt de första rapporterna i media skulle Hoffe ha förvarat det värdefulla materialet i sitt hus, vilket medförde att bostaden fick besök av inbrottstjuvar som trodde att det var en enkel match att lägga vantarna på Kafkas kvarlåtenskap. Lyckligtvis har papperen hela tiden
varit i säkert förvar i olika bankfack i Tel Aviv och
Zürich. Överklagade och förlorade
I slutet av 2009 ålade domstolen systrarna Hoffe att öppna bankfacken. De överklagade och förlorade. Den 19 juli i år öppnades följaktligen gömmorna i närvaro av handskriftsexperter och advokater. Syftet var att göra en förteckning över innehållet och att därefter överlåta åt en domare att avgöra huruvida materialet är att betrakta som systrarnas privata egendom eller om det rör sig om texter av så stort kulturhistoriskt värde att de ska förvaras av någon offentlig institution i Israel. Det är förteckningen som det nu är aktuellt att publicera, men innan domaren fattat sitt beslut får inte ens Kafkaforskarna undersöka själva manuskripten närmare. Om domstolen dömer till systrarnas fördel kommer de med största sannolikhet att sälja papperen till Litteraturarkivet i Marbach i Tyskland. I annat fall hamnar det på Israeliska nationalbiblioteket utan att systrarna Hoffe får någon ersättning. Kafka och Israel
Men vad har Kafka med Israel att göra? Han var ju österrikisk och senare tjeckisk medborgare! Varför strider man om hans kvarlåtenskap i Israel? Och efter så många år efter hans död? Kafka och Brod, båda tyskspråkiga judar, levde och verkade i Prag. När Kafka dog 1924 efterlämnade han inget egentligt testamente. Han ärvdes därför av sina föräldrar. Bland hans kvarlämnade papper fanns dock två brev till hans närmaste vän Brod. I breven uppmanade Kafka vännen att bränna hela hans litterära kvarlåtenskap. Brod hade emellertid redan under Kafkas levnad lovat honom att inte följa några sådana instruktioner. För Brod var det därför försvarbart att redigera och publicera Kafkas verk. Kafkas föräldrar hade heller inga invändningar. Inför hotet om en nazistisk inmarsch i Tjeckoslovakien lämnade Brod sin hemstad 1939 och slog sig ner i Tel Aviv. Med sig hade han en jättelik resväska med Kafkas efterlämnade originalmanuskript. Han donerade större delen av materialet till Bodleian Library i Oxford 1961 men behöll några manuskript som han betraktade som personliga gåvor, och det är bland annat dessa papper man strider om i dag. Brods assistent under alla åren i Tel Aviv var Esther Hoffe, och som tack för hennes hängivna arbete skänkte Brod henne Kafkas manuskript 1947 och 1952. När Brod dog 1968 var dessa texter alltså redan i Hoffes ägo, vilket godkändes av en israelisk domstol 1974. Brod utsåg henne dessutom till testamentsexekutor för sin egen kvarlåtenskap 1961. Även testamentet godkändes av en israelisk domstol 1974. Något annat hade för övrigt varit otänkbart. Brod var nämligen jurist och visste hur gåvohandlingar och testamenten ska upprättas. Esther Hoffe i sin tur skänkte Kafkas manuskript till sina döttrar Eva och Rut 1970. Tillsammans började mor och döttrar avyttra materialet. Därigenom förvärvade Litteraturarkivet i Marbach vid en auktion på Sotheby’s 1988 originalmanuset till romanen Processen för nästan två miljoner dollar. De israeliska myndigheterna såg dock inte med blida ögon på att vad de betraktade som viktigt judiskt kulturarv fördes ut ur landet och hamnade i Tyskland. Ännu inget beslut
När Esther Hoffe dog 2007 inledde hennes döttrar intet ont anande förhandlingar med Litteraturarkivet i Marbach om att sälja Kafkas och Brods kvarlåtenskap. Men hösten 2008 inlämnade Israeliska nationalbiblioteket en stämningsansökan till en domstol i Tel Aviv. Nationalbiblioteket krävde att Kafkas papper skulle stanna i Israel. Till yttermera visso begärde biblioteket att Litteraturarkivet i Marbach skulle återlämna manuskriptet till Processen till Israel. Och nu har alltså den rättsliga prövningen av äganderätten till arvet efter Kafka och Brod kommit så långt att systrarna Eva och Ruts bankfack har öppnats, en förteckning över innehållet håller på att göras och ska publiceras, men något beslut om vad som ska ske med själva innehållet har däremot ännu inte fattats. Och om man utgår från hur långsamt rättvisans kvarnar hittills malt kommer beslutet att dröja. Vad är det då för material det handlar om? Av Kafkas hand vet man att det finns ett 50-tal tidigare okända teckningar samt originalmanuskript till ett antal redan publicerade texter. Hit hör Bröllopsförberedelser på landet, En dröm, En läkare på landet samt några sidor ur Brevet till fadern. Det rör sig alltså - förutom teckningarna - inte om ett så sensationellt nytt material som nyhetsrapporteringen ibland låter påskina. Papperens pekunjära värde är emellertid avsevärt. Av Brod finns det manuskript, dagböcker och brev. Utan tvekan är det Brods kvarlåtenskap som är intressantast. Hans dagböcker innehåller nämligen anteckningar från den tid då han och Kafka lärde känna varandra. Dessutom finns det brev till och från Esther Hoffe. Enligt en klausul i testamentet får den korrespondensen dock inte läsas förrän 25 år efter Hoffes död, vilket gett näring åt det gamla - men av hennes döttrar alltid dementerade ryktet - att hon var mer än hans assistent.

Striden om Franz Kafkas kvarlåtenskap går vidare

Av den svenska nyhetsrapporteringen de senaste dagarna kan man få uppfattningen att den uppmärksammade striden om författarna Franz Kafkas och Max Brods manuskript äntligen är över. Kuriren bad Sveriges ledande Kafkaexpert att reda ut begreppen.