TV - en bransch i kris?

n n n Enligt en stor undersökning tappade TV en rekordstor andel av de unga tittarna under 2006. De mellan 15 och 24 Ă„r. För första gĂ„ngen nĂ„gonsin sĂ„ lĂ€gger nu unga svenskar mer tid pĂ„ internet varje dag Ă€n vad de gör pĂ„ teve. Är TV-mediet i kris? Klart Ă€r i alla fall att det just nu pĂ„gĂ„r en stor revolution.

Maria Groop-Russel, Genrechef SVT- Barn & Ungdom. Foto:Carl-Johan SĆĄder/SVT

Maria Groop-Russel, Genrechef SVT- Barn & Ungdom. Foto:Carl-Johan SĆĄder/SVT

Foto: Fotograf saknas!

Kultur och Nöje2007-09-12 01:45
Klas Granström
ediebarometern frÄn Nordicom pÄ Göteborgs universitet har mÀtt vÄra medievanor sedan 1979. Sedan starten har det varit ganska monoton lÀsning, med relativt smÄ förÀndringar. TV och radio har alltid dominerat stort. Men sÄ hÀnde nÄgot förra Äret och den dÀr internetrevolutionen som alla pratat om sedan millenieskiftet verkar till sist har slagit igenom - hos hela svenska folket, men sÄ klart frÀmst bland de unga.Enligt undersökningen lade ungdomar i Äldern 15-24 Är under förra Äret 97 minuter per dag pÄ internet. Medan TV "bara" Àr tvÄa med 96 minuter per dag. Den tid som unga lÀgger pÄ internet ökar rekordsnabbt - i minuter mÀtt frÄn Äret innan (2005) sÄ Àr det 52 minuter och i procent sÄ blir det hela 116 procent mer per dag. Tala om revolution och att det kommer fÄ effekter behöver vi inte gissa oss till. DÄ ska man ocksÄ veta att mobilen - ett av de ungas viktigaste medieinstrument - inte Àr med i mediebarometerns mÀtning.SVT och TV 4 Àr landets tvÄ största tevekanaler. Ingen av dem vill sÄklart anvÀnda uttrycket "kris" men klart Àr att konkurrensen inom TV-mediet i dag Àr tuffare Àn nÄgonsin. Och som om det inte rÀckte med internetkonkurrens som Facebook, Youtube eller Myspace sÄ kan man ocksÄ idag se i stort sett vilken stor utlÀndsk TV-serie nÀr som helst via sin dator och illegala nedladdningssidor. NÀr det gÀller SVT sÄ blir det ocksÄ extra intressant eftersom de under den hÀr sÀndningspreioden har riksdagens uppdrag att just locka yngre tittare. Maria Groop Russel jobbar som programbestÀllare för barn och ungdom pÄ SVT och sitter ocksÄ med i programledningen.- Vi ska vara viktiga för alla mÀnniskor pÄ olika sÀtt, Àven de unga. Jag kan tycka att vi har misslyckats till en del med det under de senaste Ären och det Àr vi medvetna om, sÀger Maria Groop Russell.Samtidigt menar Maria Groop Russel att detta inte alls Àr döden för tablÄbelagd, "vanlig" teve. De flesta kanaler - sÄ Àven SVT - har ju det mesta av sitt material ute pÄ webben.- Det kanske Àr fÀrre som ser vÄra program pÄ teve första gÄngen de sÀnds, men om vi ocksÄ erbjuder dem pÄ nÀtet sÄ kan det över lÀngre tid bli fler som ser programmet. Det hÀr att man ska kunna se ett speciellt program nÀr man sjÀlv vill kommer bara bli viktigare för oss.FrÄgan Àr om utvecklingen gÄr att stoppa och frÄgan Àr vad det kommer betyda för exempelvis annonsmarknaden för TV. För det hÀr betyder helt nya förutsÀttningar för konkurrensen mellan mediaföretagen, exakt vad kan man nog egentligen bara sia om. PÄ
TV 4 dömer man dock ut Nordicoms mediebarometerundersökning. Man menar till och med att den inte stĂ€mmer överens med verkligheten. - Det Ă€r en telefonundersökning som görs i efterhand, man ringer helt enkelt runt och kollar med folk och sĂ„ ska de sĂ€ga hur mycket de sĂ„g pĂ„ TV och vad de sĂ„g. I efterhand. Det gör att man fĂ„r en undersökning som blir vĂ€ldigt trubbig för att inte sĂ€ga rent fel, sĂ€ger Malte Andreasson, utvecklingschef pĂ„ TV 4.PĂ„ TV 4 vĂ€ljer man att dra sina slutsatser av en annan etablerad undersökning - MMS (mediemĂ€tning i Skandinavien) som enligt TV 4 visar pĂ„ en knapp ökning av tv-tittandet. Till skillnad frĂ„n mediebarometern sĂ„ mĂ€ter MMS bara tittarsiffror för TV, medan mediebarometern jĂ€mför alla medier med varandra. NĂ€r Kuriren pratar med Nordicom Ă€r de förvĂ„nade över kritiken.- Han har rĂ€tt i att det bygger pĂ„ att folk ska uppskatta i efterhand, men sjĂ€lva syftet Ă€r inte att fĂ„ exakt vad varje individ gjort och exakt hur lĂ€nge. Vi vill ha en lĂ„ngsiktig undersökning som över en tid mĂ€ter alla medier pĂ„ ett sĂ„ Ă€rligt sĂ€tt som möjligt. Via vĂ„r statistik kan man se klara trender i utvecklingen, vi ringer till över 4.000 personer pĂ„ ett Ă„r, sĂ€ger Karin Hellingwerf, forskare pĂ„ Nordicom.Malte Andreasson pĂ„ TV 4 medger Ă€ven att utmaningen frĂ„n internet Ă€r vĂ€xande för alla TV-kanaler.- Otvivelaktigt sĂ„ börjar internet börjar bli ett stort medium. För oss Ă€r det tvĂ„ saker vi ser som utmaningar. Å ena sidan Ă€r nĂ€tet ett stort medium som vĂ€xer och vi ska finnas representerade dĂ€r ocksĂ„, men det andra tyder pĂ„ att det hĂ€r inte sker pĂ„ bekostnad av TV. Tittar man pĂ„ hur internetkonsumtionen fördelas över dygnet tyder mycket pĂ„ att internettillvĂ€xten sker dagtid. Det ser vi via vĂ„r egen trafikrapport pĂ„ TV 4:as webb. Folk anvĂ€nder internet pĂ„ jobbtid och det pĂ„verkar inte TV-tittandet pĂ„ kvĂ€llen, menar Malte.Åsikterna gĂ„r alltsĂ„ isĂ€r. Nordicoms undersökning visar att TV tappar frĂ€mst unga tittare. TV 4 menar annat. SVT Ă€r lika sjĂ€lvkritiska som de ser möjligheterna med nyordningen. Andelen svenskar, oavsett Ă„lder (Nordicom mĂ€ter 9-79-Ă„ringarna) som Ă€r ute pĂ„ nĂ€tet varje dag ökade ocksĂ„ frĂ„n 47 procent till 62 procent mellan 2005 och 2006. Det Ă€r alltsĂ„ inte bara de unga som Ă€ndrar sina medievanor - det Ă€r en trend som gĂ„r rakt igenom Ă„ldersklasserna, Ă€ven om det Ă€r bland de unga som ökningen Ă€r kraftigast.Trots att SVT jobbat mycket de senaste Ă„ren med att utveckla sitt SVT play - dĂ€r man kan se program i efterhand pĂ„ nĂ€tet och andra sĂ€tt att integrera nya medier som webb-TV eller blogg, sĂ„ hĂ„ller Maria Groop med om att utvecklingen gĂ„tt sakta.- Ja, det kan jag tycka. Men ur mitt perspektiv talar jag för nu för de unga, den diskussion som pĂ„gĂ„r hĂ€r just att SVT ska förĂ€ndras och bli bĂ€ttre för yngre. Problemet Ă€r att vi kanske gjort för lite hittills. De flesta av vĂ„ra program har varit för breda, för mycket för alla och jag kan tycka att vi skulle ha gjort mer, sĂ€ger hon.Samtidigt menar Maria att man lĂ€tt glömmer att SVT:s stora uppdrag Ă€r att huvuddelen av deras program ska vara just för alla. Kanalen ska fortsĂ€tta vara bred, men visst kommer det nya innebĂ€ra en del förĂ€ndringar inför framtiden.- Vi försöker producera innehĂ„ll som riktar sig till yngre och ocksĂ„ fĂ„ ut det mer pĂ„ nĂ€tet, för mobil, eller för en Ipod. Vi jobbar sĂ„klart mycket med det. Det gĂ€ller Ă€ven nyheter och samhĂ€llsprogram. Ibland nĂ€r man pratar om unga som grupp sĂ„ blir de monsterförklarade i media, man glömmer att de ocksĂ„ konsumerar media för "vuxna" som nyheter och samhĂ€llsprogram och sĂ€llan bara ser program som Ă€r gjorda för dem, sĂ€ger Maria Groop-Russel.
wStatistik frĂ„n MMS som endast mĂ€ter TV-tittande:Under en genomsnittlig dag 2006 tittade drygt 70 procent av befolkningen pĂ„ TV. Det motsvarar 6,1 miljoner tittare. I genomsnitt Ă€gnade svensken 2 timmar och 34 minuter Ă„t att titta pĂ„ TV. Det Ă€r en ökning frĂ„n föregĂ„ende Ă„r med 8 minuter som delvis kan förklaras med att vi under 2006 sĂ„g pĂ„ lĂ„nga sĂ€ndningar frĂ„n Vinter-OS i Turin, Fotbolls-VM samt Friidrotts-VM. (KĂ€lla MMS)w Statistik frĂ„n mediebarometern som jĂ€mför hur mycket tid vi lĂ€gger pĂ„ de olika medierna: InternetanvĂ€ndningen i Sverige ökade rekordstort frĂ„n 2005 till 2006. Åren 1999 till 2005 anvĂ€nde 30-40 procent av svenskar i Ă„ldrarna 9-79 Ă„r Internet. Men Ă„r 2006 ökade den siffran till 62 procent. Enligt samma undersökning Ă€gnar vi numera 9 procent av vĂ„r totala mediekonsumtion per dag Ă„t nĂ€tet och bara 8 procent Ă„t dagstidningar. Ungdomar i Ă„ldern 15-24 Ă„r lĂ€gger nu 97 minuter per dag pĂ„ nĂ€tet. Det Ă€r en ökning med 52 minuter eller 116 procent sedan 2005. Det Ă€r ocksĂ„ en minut mer Ă€n vad de lĂ€gger pĂ„ TV-tittande. (KĂ€lla: Nordicom)
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Kultur och Nöje
Norrbottens lÀn