Underhållande men ansträngt på slutet

Värmländska Molkom är hans svurna territorium och i och omkring denna trevna lilla ort spelar flertalet av hans filmer: Den bästa sommaren, Smala Sussie, Tjänare kungen. Malmros är hur bra som helst på marginalpersoner och udda karaktärer, låter dessa blomma ut och dominera och bygger upp sina stundtals hisnande och alltid tillräckligt originella filmberättelser kring dem. Det blir alltid tilltalande, nästan alltid bra, ibland (som med Smala Sussie) helhetslysande. Det är snubblande nära att det blir så även med Bröllopsfotografen, där många enskildheter glänser övertygande men där en stunds onödig melodramatik mot slutet rycker ner helhetsintrycket något. Men innan dess har vi ändå serverats en (enligt obekräftade uppgifter åtminstone delvis självbiografiskt anstruken) historia, som ställer landsbygdens vardagligt rejäla Värmland mot Stockholms överklass-snobbiga Djursholm och - det blir kanske nog så övertydligt och pedagogiskt fyrkantigt ibland men: man köper likafullt konceptet. Utan större invändningar. Och detta till stor del beroende på Malmros delinkventer, lika med hans "stock company", där större delen består av gamla pålitliga bekanta från andra av hans filmer. Här återfinner vi exempelvis, med verklig glädje, Björn Starrin, som vi först träffade som ynglingen som undervisade A-lagare i filmkunskap, i Smala Sussie. Här spelar han, med en
dialekt lika bred som Klarälven, bypunkaren Robin som av en slump får ett uppdrag som fotograf på ett mera sobert bröllop i Djursholm, där Johannes Brost gör brudens auktoritäre fader och Kjell Bergqvist återigen övertygar, som en lätt solkig skådespelarkompis till honom, som har vant sig vid att alltid glida intill själva räkmackan. Brudparet spelas för övrigt av Anastasios Soulis och Rebecca Scheja, som spelade ungdomarna (mot Kjell Bergqvists buttre bonde) i Den bästa sommaren. De anspelar också lite lagom initierat på den filmen. Tuva Novotny, som alltid lika lamslående söt och begåvad och daggdroppefräsch som någonsin, spelar brudens likaledes fotograferande syster. Och hon är också en av de osvikliga tillgångarna här, när historien rullas fram med Starrins Robin på ena sidan och alla andra (ja, nästan) i uppenbar kontrast mot honom. Det är både underhållande och allt eftersom försett med mörkare reliefer också. Och tyvärr faller Malmros till sist för att smälla in ett stycke avslutande melodramatik och då - blir det dessvärre ansträngt och felaktigt. Men innan dess så: en mera beredvilligt precis landsbygdsfilm än detta letar man ju inte så lätt fram!

Underhållande men ansträngt på slutet

Ulf Malmros har med stor och målmedveten envishet blivit vår (förmodligen) främste regionalist bland svenska filmregissörer.