Cecilia grundade redan på 80-talet frijazzgruppen Salamander och lyckades på så vis skapa ett namn för sig själv. Senare bytte hon ut tenorsaxofonen med barytonsaxen och spelade i storband tillsammans med bland annat Gugge Hedrenius, Rune Carlsson och Bernt Rosengren. På den senaste plattan har Cecilia gått tillbaka till grunderna och låter än en gång tenorsaxofonen vara i fokus.
Plattan består av sju stycken originalkompositioner av Cecilia Wennerström vars totaltid hamnar strax under timmen. Låtarna är aningen varierade med stillsamma och strukturerade nummer som Broken Silence och Five Wind som blandas tillsammans med väldigt intensiva, mer fria nummer som Lydian Mars och Olympus Mons.
De inledande låtarna på skivan låter dig som lyssnar gå in nästan i en dvala för att sedan väckas med det intensiva titelspåret Lydian Mars, som för övrigt enligt Cecilia själv handlar om hoppet att ta sig till planeten Mars innan hennes livscykel är över.
Den fjärde plattan som bär Cecilia Wennerströms namn lyckas imponera med extremt välutförda saxofonsolon och tack vare samspelet Maria Kvist, Filip Augustson och Jonas Holgersson är det svårt att inte uppskatta Lydian Mars.